fbpx

Skip links

4Health.se by Anna Sparre

God väg till hälsa

Header Right

4Health - God väg till hälsa

Podcast - Föreläsningar - Hälsotester - Kostrådgivning - Kurser

Lär dig hur kroppen fungerar och påverka rätt processer i din kropp
[Läs mer...]

Main navigation

Search Results for: autoimmun

Årets populäraste inlägg – om huksittande, östrogendominans, majonnäs, naglar, RS och delade magmuskler

av 1 Comment

Gott nytt år underbara läsare! Vi inleder året med att summera de allra populäraste inläggen från 2014. Tack till er 200 000 besökare som varit med och skapat året och topplistan! Så förutom de inlägg som alltid ligger i topp – om binjureutmattning tex (sök uppe till höger om du vill åt dem) – som är skrivna före år 2014, så lyder topplistan för året:

  1. Huksittande är en så viktig del av vårt rörelsemönster att det kan avhjälpa både värk och förstoppning https://4health.se/lar-dig-sitta-pa-huk-darfor-ar-det-sa-viktigt
  2. Östrogendominans finns https://4health.se/om-ostrogendominans-pa-tv4-och-har
  3. I sista sekund så letade sig decemberinlägget om gråa hår också in sig på topplistan över året
  4. Nypubliceringen av supersnabba majonnäsreceptet https://4health.se/hemmagjord-majonnas-pa-5-sekunder
  5. Hur bindväven påverkar din hälsa https://4health.se/sa-paverkar-bindvaven-i-din-kropp-hur-du-mar
  6. Årets sista podcastavsnitt – om sköldkörtelbesvär
  7. Naglar och hälsa https://4health.se/vad-sager-dina-naglar-om-din-halsa
  8. Resistent stärkelse https://4health.se/rs-resistent-starkelse-the-new-it-inom-vikt-och-diabeteskost

Dessutom har inläggen om delade magmuskler från december 2013 varit mycket populära https://4health.se/har-du-delade-magmuskler-del-1-av-3

Podcasten 4Health med Anna Sparre startades i augusti och har sen dess fått många lyssningar, så mycket att den oftast ligger bra till på topplistan i iTunes kategori hälsa. Kul!! Tack för att ni lyssnar! Topplistan i kategori podcast 2014 lyder:

  1. Om stressens följder – Avsnitt 4. Det här avsnittet är dock inspelat innan mikrofonens intåg i mitt liv, så ljudkvaliteten är sämre än senare avsnitt https://4health.se/avsnitt-4-stress-och-binjureutmattning
  2. Om hållning, huksittande och snabbmajonnäs – Avsnitt 1. Även detta avsnitt är inspelat före förbättringar https://4health.se/podcast-avsnitt-1-hallning-huksittande-majonnas-och-forstoppning
  3. Om gluten, autoimmunitet och allergier – Avsnitt 10 https://4health.se/avsnitt-10-om-gluten-autoimmuna-sjukdomar-och-allergier
  4. Om sömn och paleomjölk – Avsnitt 2. Också detta ett äldre avsnitt https://4health.se/avsnitt-2-paleomjolk-och-somn

Dessutom håller det senaste avsnittet om sköldkörtelbesvär på att arbeta sig upp på topplistan https://4health.se/avsnitt-19-skoldkorteln-allt-om-underfunktion-hypotyreos-med-ewa-berthagen Alla avsnitt går att hitta direkt i iTunes. Sök på 4Health i iTunes eller gå via denna länk https://itunes.apple.com/se/podcast/4health-med-anna-sparre/id907951009?mt=2

Ps. Om ni undrar hur podcastavsnitt 19 kan vara det enda som ligger på totala topplistan, medan det knappt kvalar in på podcastlistan så är det för att den totala topplistan handlar om hur många som varit inne och läst själva inlägget här på 4health.se, medan podcasttopplistan är statistik på nedladdningar av själva avsnittet bl.a. direkt från iTunes. Därför skiljer statistiken sig åt

Därför är ketoner antiinflammatoriska på samma sätt som en god magflora

av 7 Comments

Smörsyrans salter och estrar kallas butyrater. I smör finns smörsyra i form av estrar som frigörs när smöret härsknar. Men butyrater i det här sammanhanget är intressanta eftersom de bildas i den jäsningsprocess som sker när goda bakterier i tjocktarmen “äter” fibrer (notera att det finns fler fördelaktiga kortkedjade fettsyror som bildas i tarmen av våra goda bakterier, men smörsyra/butyrat är mest omtalat). Det ger bland annat ett fördelaktigt pH i tarmen när bakterierna bildar butyrat, och butyratet har också en antiinflammatorisk effekt. Men framförallt är dessa kortkedjade fettsyror som bildas i tarmen ett slags budbärare mellan tjocktarmsbakterierna och kroppen, dvs på samma sätt som hormoner och signalsubstanser. De fäster faktiskt in till receptorer och kommunicerar på så sätt sitt budskap.

Butyrat är antiinflammatoriskt bland annat genom att det binder till ett antal receptorer; GPR41, GPR43 och GPR109A. Det som händer är att butyrat via GPR109A dämpar aktiviteten av NF-κB. NF-κB är en viktig del i immunförsvaret och har visat sig vara kroniskt aktiv i inflammatoriska sjukdomar såsom tarmsjukdomar, men förhöjda NF-κB-nivåer har kopplats till många välfärdssjukdomar såsom cancer och autoimmuna sjukdomar.

Men nu till huvudpoängen – Ketoner kan agera som butyrat! Åtminstone i vissa bemärkelser. GPR109A är faktiskt en ketonreceptor, och på så sätt har ketoner en liknande verkan som den smörsyra som bildas av tjocktarmens goda bakterier. Intressant, eller hur?!

Som ketonkroppar räknas de tre molekylerna acetoacetat, beta-hydroxibutyrat och aceton. De kan bildas vid förbränning av fett.

Jag vet, nu nördade jag verkligen in mig, men jag vet att en hel del av er läsare gillar såna inlägg 🙂

Spår av gluten

av 2 Comments

Jag har skrivit tidigare om glutenfällorna https://4health.se/ater-du-verkligen-glutenfritt-jag-tror-inte-det-har-ar-fallorna

Och även om många tål lite spår av gluten, så gör många inte det. Gluten i större mängder gör tarmen mer genomsläpplig hos alla. Hos personer med, eller med risk för, autoimmuna sjukdomar kan det ge enorm skada. Detta gäller även sådana som inte har en diagnostiserad glutenintolerans. Läs gärna mer här: https://4health.se/glutenintolerans-–-darfor-har-du-kanske-det-utan-att-veta-om-det och https://4health.se/tag/gluten

Men vad kan “spår av gluten” betyda? Det står ofta på förpackningar att produkter kan innehålla spår av gluten – inklusive på nyttiga frökex, på mörk choklad etc

När jag frågade Huså bröd (som gör nyttiga frökex) vad det betyder i deras fall svarade de så här:

“Så här är det i vårt bageri. Innan vi ska till med bak av frökex skrapas ( ej diskas) bakbord, degblandare, kavlingsmaskin. Verktyg som används i bageriet diskas.   Vi handhar mjöl i samma lokaler fast inte samtidigt, och städar undan innan vi sätter i gång med frökex.”

Dvs, även om vissa bara handhar mjöl i samma lokaler när det står “kan innehålla spår av gluten” (vilket många säkert klarar) så kan det också betyda att bakbordet bara skrapas av emellan batcherna, vilket troligtvis betyder risk för betydande mängder gluten.

Graviditet vecka 7-18 – om kost, hälsa, trötthet, glutenintolerans och erfarenheter

av 4 Comments

Läs tidigare inlägg bl.a. här https://4health.se/forsta-tiden-av-graviditeten-om-kost-halsa-och-erfarenheter och resten via taggen gravid

OCH, så kom den enorma trötthet som ingen förvarnat mig om. Jag slocknade kl 19 på kvällarna och tappade helt socialt liv några veckor. Naiva jag hade räknat med att det skulle bli lite tungt i slutet av graviditeten, men trott att allt skulle rulla på som vanligt tills dess. Det blev som värst från ca vecka 9. Illamående var jag beredd på, men det blev inte så farligt för mig. Jag blev däremot känslig för stekos etc och ändrade helt smak. Dvs jag som alltid älskat all mat, blev kräsen och fick dessutom cravings för olika saker varje vecka. En vecka var det bacon, en annan vattenmelon osv.

Men tröttheten alltså. Dels blir man trött av den hormonella förändringen med en massa extra könshormoner och allt jobb som kroppen ska klara av när den bildar så mycket nytt därinne. Så det där med att man bara behöver extra energi motsvarande en frukt eller dyl om dan tror jag är bulls..t. Tänk så mycket hormoner och annat som ska bildas – klart det går åt massor med energi! (sen ska man ju inte inta detta som tom energi eftersom man samtidigt behöver mycket mer näring än vanligt)
Jag blev dock mer trött än man ska bli och detta berodde på att mina blodvärden rasade. Det kändes som om jag hade influensa i nästan två månader. Blodet ska ju transportera både syre och näring så det är inte konstigt att dåliga blodvärden gör en trött. Hb, dvs blodkroppskoncentrationen som absolut ska ligga över 120, tickade neråt vecka för vecka till 116, till 104, till 97 till 93. Och järntabletter hjälpte inte, det upptäcktes faktiskt att jag hade för höga järnvärden efter tillskott och dessutom bra nivåer av allt annat som behövs för järnabsorptionen, såsom vitamin B12 och folat. Så järnbrist var det inte. Däremot var sänkan något förhöjd vilket kan tyda på inflammation.

Min mage blev också superdålig. Jag kände att jag inte tog upp näring och energi som jag skulle och fick enormt ont i magen om jag åt mjölkprodukter eller svårsmält kött. Det blev också svårare att äta fett. Det var här jag själv började fundera. Jag vet att mina egna klienter blir laktosintoleranta om de inte sköter sin glutenintolerans (läs mer här https://4health.se/din-laktosintolerans-beror-pa-glutenintolerans-eller-annan-skada-pa-tarmarna). När man blir gravid så ställs dessutom immunförsvaret inför en stor förändring. Detta gör att graviditet tillsammans med sjukdom och infektioner ofta är triggern till autoimmuna sjukdomar. Glutenintolerans är en autoimmun sjukdom. (Läs gärna mer här https://4health.se/tag/gluten)

Så jag uteslöt gluten totalt. Vilket jag normalt såklart gör, men även mörk choklad med spår av gluten, quinoa med spår av gluten, sojasåås som innehåller vete etc småkällor. Och magen blev allt bättre – efter 2 månader kunde jag äta mejeriprodukter etc som vanligt igen och magen kändes helt bra. För att skynda på läkningen tillsatte jag även probiotika (Probi mage använde jag) och en shot aloe vera om dan under dessa två månader. Och nu tickar blodvärdena långsamt uppåt igen.

Pga detta finns det förresten massor med recept här från våren som är både gluten- och mejerifria. Klicka på kategorin recept och bläddra bakåt så hittar du bra alternativ.

Det här med magen, tröttheten tillsammans med ändrad smak gjorde att jag inte åt 100% lowcarb eller ens 100% nyttigt och näringstätt, även om det troligtvis blev runt 95% rätt. Jag har nog lyckats sätta i mig en påse turkisk peppar och två påsar chips under de första månaderna, men i huvudsak var “undantagen” nyttiga såsom att jag äter mer frukt och bär än vanligt. Mina måltider ser ut precis som vanligt – naturligt protein med mycket grönsaker och fett – fett antingen på proteinkällan, eller som sås eller röra till.

Man brukar säga att trötthet och illamående försvinner runt vecka 12-15, men för mig tog

det till vecka 18 innan jag mådde ok igen. Men just nu leker livet och måendet är på topp 🙂 Som du kanske ser på bilderna kan jag nu, trots mage, surfa, vindsurfa lite försiktigt etc. Även om magen är lite ivägen så går det att hitta lösningar. Då är det svårare att surfa med enorm trötthet.

Lovar att skriva mer om kost- och hälsa under graviditeten. Fråga gärna i kommentarerna nedan om det är något särskilt du funderar över kring mat el dyl under graviditet. Missa inte heller taggen gravid som innehåller en massa träningstips mm som passar särskilt bra när man är gravid.

Äter du verkligen glutenfritt? Jag tror inte det, här är fällorna

av 2 Comments

Gluten undviker vi i stor mängd genom att äta en mjölfri lågkolhydratkost/stenålderskost. Men många unnar sig en bit mörk choklad eller lagar rätter med buljong eller sojasås i. En del av detta kan faktiskt innehålla gluten eller spår av glutan. Har du en mage som inte blir riktigt bra eller andra diffusa hälsoproblem så kan detta vara en bov – även om du testats negativ för glutenintolerans. (Läs mer om gluten i tidigare inlägg: https://4health.se/tag/gluten )

Bilden visar tex baksidan av ett vanligt mörkt choklad av märket Marabou Premium – kan innehålla spår av vete. Spår av vete/gluten är tillräckligt för att de mest känsliga ska bli dåliga. Och då kan det vara kört i 3 månader. Dvs för att testa om det hjälper att vara strikt glutenfri så måste du testa det i flera månader innan skadorna av denna autoimmuna reaktion har läkt.
Även annat godis innehåller ofta vete och gluten, tex lakrits, geishachoklad mm mm.

Andra fällor som man kanske inte tänker på är vanlig soyasås/soja som innehåller vetemjöl. Även en del buljonger, tex Kung Markattas ekologiska innehåller spår av gluten. Läs noga på baksidan av fonder och andra färdigsåser.
Kryddblandningar innehåller ofta vete/gluten. Läs alltid innehåll.

Havre innehåller inte gluten i sig och kan tyckas vara ett bra alternativ till den sportige eller barnen, men om du inte köper det från glutenfrihyllan så har det transporterats i samma bilar/tankar som annat spannmål/mjöl och innehåller därför gluten. Likaså quinoa som är en “nyttig” kolhydratkälla innehåller ibland spår av gluten (detta står i så fall på förpackningen).

Charkuterier och korvar kan innehålla mjöl eller spår av gluten. Läs alltid förpackningen. De namnskyddade korvarna, dvs de som har ett särskilt recept och minimumköttmängd som tex prinskorv och falukorv ska alltid vara glutenfria (dock är köttmängden för låg ändå om du frågar mig)

Quorn innehåller vete.

Tandkrämer, smink och hudvårdsprodukter kan innehålla vete. Balsam innehåller mycket ofta veteprotein (dvs gluten).

Hur påverkas sjukdomen MS av kost och tillskott

av Leave a Comment

Kan D-vitamin förhindra MS?

Man vet att dålig kost ofta förvärrar den autoimmuna sjukdomen MS (Multipel Skleros). Och det finns personer som med kostens hjälp nästan blivit symtomfria (Tidigare om MS: https://4health.se/kicka-skiten-ur-ms )

Men inte mycket högkvalitativ forskning har gjorts på kostens betydelse vid MS. Till exempel visade en metaanalys, dvs. en genomgång av befintlig forskning, för några år sedan att forskningen på vitamintillskott var för bristfällig för att några slutsatser skulle kunna dras. Samma genomgång visade också att intaget av fleromättade fetter, såsom omega-3 och omega-6 som man tidigare trott kunnat påverka sjukdomsförloppet, åtminstone i forskningen verkade betydelselöst för hur sjukdomen utvecklade sig.

Däremot antyder forskning att D-vitamin har positiv inverkan mot MS. Intag av D-vitamin verkar kunna förebygga MS. Exempelvis har man funnit en gen som ger personer som bär på genen mycket högre risk att utveckla sjukdomen. Denna gen påverkas av D-vitamin, på så sätt att D-vitamin verkar reglera genen. Forskarna tror att brist på D-vitamin gör att kroppens normala process att förstöra de immunceller som börjar angripa kroppsegen vävnad begränsas. Om dessa immunceller tillåts överleva så triggas en autoimmun process och kroppen angriper sig själv. (En av studierna: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2685863/ )

Din laktosintolerans beror på glutenintolerans eller annan skada på tarmarna

av 1 Comment

Enzymet laktas är det som bryter ner mjölksocker, laktos, till sina beståndsdelar somkan tas upp ur tarmen. Är man laktosintolerant har man brist på, eller saknar laktas.

Det finns såklart personer som helt enkelt inte producerar laktas. Det är ju egentligen bara vi nordbor som dricker mjölk i vuxen ålder. Men i väldigt många fall med laktosintolerans, särskilt när det uppstått på senare år, så är det faktiskt en helt annan grundorsak.

Nu är det nämligen så att laktas produceras i tarmarnas väggar, dvs insidan av din matsmältningsapparat, i det som kallas villi/ tarmludd. Här produceras också en del andra matsmältningsenzym. Det här innebär att om dina tarmludd är skadade eller nästan har försvunnit så producerar du inte laktaset som behövs för att bryta ner mjölksockret.

Det finns olika saker som kan skada ditt tarmludd, bland det vanligaste är den autoimmuna reaktion som kallas celiaki, glutenintolerans. En autoimmun sjukdom innebär att det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande protein som angriper den egna kroppen, i det här fallet tarmarna.

Nästan alla med celiaki är därför laktosintoleranta. Men undviker man gluten helt och hållet kan man eventuellt tåla laktos när kroppen fått tid att läka. Glutenintoleransen blir du dock inte av med.

Ps. Känslighet mot gluten kan man ha utan att vara diagnostiserad med celiaki.

Läs gärna mer om detta här https://4health.se/glutenintolerans-–-darfor-har-du-kanske-det-utan-att-veta-om-det och här https://4health.se/tag/gluten

Glutenintolerans – därför har du kanske det utan att veta om det

av 9 Comments

Eftersom det krånglade med 4health.se igår, får detta viktiga inlägg vara dagens inlägg igen:

För er som gillar när jag förklarar på molekylnivå. En del i det här inlägget går åt det hållet 🙂 Men även för dig som vill lära dig mer om möjliga orsaker till dina egna symtom.

Glutenintolerans är den vanligaste matöverkänsligheten (se fakta och definitioner längre ner i inlägget). Problemet är att enormt många har vitt skilda problem som beror på detta utan att veta om det. De kan till och med ha testat sig för glutenintolerans och fått svar att de inte är känsliga mot gluten. Några anledningar till varför:

  1. Vi börjar med problem nummer ett. Om du går till doktorn för diverse bekymmer, tex huvudvärk eller koncentrationssvårigheter, så testas du troligtvis inte mot glutenintolerans. Trots detta har 7 av 8 personer med glutenintolerans eller glutenöverkänslighet icketypiska symtom, vilket betyder att de avspeglar sig på andra sätt än som mag- och tarmproblem
  2. Om du väl har symtom i tarmen: En “vanlig” doktor testar endast antikroppar mot alfagliadin. Gluten består av olika beståndsdelar, bl.a. gliadin. Det stämmer att hälften av de med glutenintolerans har just antikroppar mot gliadin, men resterande hälften glutenintoleranta har antikroppar mot någon av de andra drygt 60 toxiska epitoperna i gluten. Dr Thomas O’Bryan, expert på gluten, säger att “Current testing for Gluten Sensitivity and Celiac disease includes serum IgG and IgA against gliadin and tissue transglutaminase. These antibodies are measured against minor components of a wheat protein called alpha-gliadin. However, wheat proteins consist of alpha-gliadin, omega-gliadin, glutenin, gluteomorphin, prodynorphin, and agglutinins, any of which has a capacity to challenge the immune system. Because of this heterogeneity of gluten proteins and peptides, multiple variations in T-cell responses may occur against them. Recent medical research indicates that a large number of gluten epitopes, may be implicated in the development of Gluten Sensitivity, Celiac disease and other associated conditions.”
  3. Om läkaren väl etablerat att du har antikoppar (om du nu har det mot “rätt” peptid, dvs alfagliadin) så tycker han/hon ändå inte att du har celiaki förrän ditt tarmludd är förstört. Därför görs endoskopi/koloskopi med biopsi för att se hur insidan på dina tarmar ser ut. Men även om det är vanligt med angripna tarmar så kan du ha antikroppar som angriper andra vävnader, medan din tarm ser intakt ut. Det kan också vara så att ditt tarmludd ännu inte hunnit förstöras, men att det kommer att hända med tiden. Skulle detta vara fallet så kan du mycket väl bli ivägskickad med uppmanelsen att du inte är glutenintolerant och därför kan äta gluten som vanligt… Trots att du har antikroppar mot gluten!

Och då ska man veta om att enormt många välfärdssjukdomar kan initieras av glutenintolerans eller överkänslighet mot gluten. Benskörhet är ett exempel, och inte så konstigt, eftersom ett förstört tarmludd inte absorberar de mineraler som är nödvändiga för skelettet. Olika autoimmuna sjukdomar är ett annat exempel (autoimmuna sjukdomar är 10 gånger så vanligt hos personer med glutenintolerans) inklusive diabetes typ 1, reumatism… osv.

Det är alltså viktigt att antingen ta reda på om man faktiskt är glutenintolerant eller helt enkelt utesluta gluten helt ändå.
Ta reda på det enklast genom att utesluta all gluten helt och hållet i minst 3 veckor. Blir eventuella symtom bättre, dvs mår du bättre (du hinner troligtvis inte bli helt bra på 3 veckor, men det handlar om att må betydligt bättre) så är du med all sannolikhet känslig mot gluten. Inga undantag alls gäller under denna tid. De antikroppar du har som glutenintolerant går igång på minsta lilla dos av gluten. Dvs även “kan innehålla spår av gluten”-produkter ska undvikas.
Det finns även, i alla fall i USA, mer avancerade tester som testar antikroppar mot olika glutenpeptider.
Har du celiaki så har du med all sannolikhet även korsallergier och andra intoleranser. Nästan alla med celiaki är tex laktosintoleranta. Detta eftersom laktas, enzymet som bryter ner mjölksocker, produceras i tarmluddet (som ju troligtvis är förstört). Så det är mer än gluten att vara uppmärksam på om du väl kommit fram till att du är överkänslig. Om du helt undviker gluten kan du eventuellt tåla dessa andra ämnen när kroppen fått tid att läka. Glutenintoleransen blir du dock inte av med.

Fakta om glutenintolerans:

  • Gluten är en sammansättning av proteiner och finns i vete, råg och korn. Gluten består i sig av olika typer av protein.
  • Gluteninnehållet i mjöl ökar konstant för att det gör mjölet lättare att baka med och för att jordbrukarna får mer betalt vid ett högre proteininnehåll.
  • Glutenintolerans eller celiaki definieras som den sjukdom som orsakar skada på tunntarmens slemhinna (tarmluddet/tarmvilli förstörs). Det är en autoimmun sjukdom där det finns antikroppar mot ett i glutens förekommande protein.
  • Glutenöverkänslighet kan till skillnad från celiaki påverka vilken kroppsdel/vilket system som helst i kroppen, allt från levern till lederna till hjärnan. Överkänslighet mot gluten är alltså en övergripande sjukdom där celiaki ingår som en liten del. Den snäva definitionen att celiaki endast innefattar tarmen, samt brister i diagnostisering, gör att enormt många går med odiagnostiserad överkänslighet mot gluten
  • Känslighet mot gluten fungerar som en vaccinering, dvs har du en gång fått ett vaccin är immunförsvaret snabbt igång igen vid minsta lilla exponering för det skadliga ämnet. Immunförsvaret har nämligen särskilda minnesceller (B-minnesceller). Samma sak med gluten. Du kan alltså inte bara minska ditt glutenintag eller äta något med gluten några gånger om året. Så fort du gör det kan ditt immunförsvar gå igång och vara aktivt mot gluten och kroppsegna vävnader i så mycket som 3 månader (!!). Till och med inandning av mjöl vid bakning kan sätta igång besvären

Läs mer om peptider i gluten här: https://4health.se/opioida-peptider-anledningen-att-mjol-och-mejeriprodukter-ar-beroendeframkallande

Mannen bakom den här sidan har mycket kunskap om glutenintolerans. Länken går till en undersida med olika artiklar om glutenintolerans: http://www.thedr.com/index.php?option=com_content&view=article&id=21&Itemid=9

Läs även boken “Brödberoende” av William Davis http://www.bokus.com/bok/9789172412408/brodberoende-hur-vetet-gor-dig-fet-och-skadar-din-halsa/

Binjureutmattning – stressens följdsjukdom. Del 4: Hur testar man binjurarna

av 9 Comments

Fortsätter veckans serie om binjureutmattning. Missa inte sista delen imorgon – hur botar man det.

Hur testar man binjurarna och deras förmåga att producera kortisol?

Binjureutmattning är inte en erkänd sjukdom och därför kan det vara svårt att få diagnosen. Inte förrän vi når den berömda väggen och binjurarna totalt har kollapsat får man en diagnos. De vanliga blodtester som används i vården är utformade för att upptäcka absoluta brister (Addisons sjukdom) då nivåerna måste vara extremt låga för att upptäckas – eller höga nivåer i samband med Cushings sjukdom.

Det går dock att mäta kortisolresponsen vid olika tillfällen under dagen och på så sätt få en bild av binjurarnas funktion. Normalt ska binjurarna utsöndra mer kortisol på morgonen och mindre på kvällen, ibland med ett par mindre toppar runt lunch och vid 18-tiden.
Man vet att avvikelser i den här kortisolresponskurvan antyder stress och binjureutmattning (fysiologisk, psykologisk och emotionell belastning) och det är därför möjligt att mäta och ställa diagnos.

Mätning av kortisol i saliv ger information om hur mycket kortisol binjurarna producerar under dygnets olika timmar, och som når ut i vävnaden. Detta mäts som fritt biotillgängligt kortisol. Testet ger svar på om binjurarna klarar av att svara mot kroppens dygnscykliska behov av kortisol. Endast fritt kortisol är biologiskt aktivt. Just därför fungerar salivtest.

Till skillnad från salivkortisoltest mäter blodtest av kortisol både proteinbundet och fritt kortisol. Blodtest tas vid ett tillfälle under ett dygn och ger inte svar på hur binjurarna utsöndrar kortisol cykliskt / behovsrelaterat under dygnet.

Vidare finns det  s.k. Synacthentest, vilket innebär att ett syntetiskt hypofyshormon som reglerar kortisolutsöndringen injiceras, och förändringen av kortisolhalten i blod mäts. Vid livshotande tillstånd såsom Addisons sjukdom (som inte är stressrelaterad utan oftast beror på en autoimmun respons) kan detta test visa att binjurarnas kortisolproduktion är kraftigt nedsatt. Men vid binjureutmattning ger Synacthentest normala värden.

Urintest mäter mängden omsatt kortisol under dygnet. Detta ger ingen upplysning om avvikelser i kortisolutsöndringens rytm.

Summerat är alltså salivtest flera gånger per dygn det som kan fungera för att försöka mäta binjurarnas funktion eftersom detta mäter det aktiva kortisolet. Man ska dock vara medveten om att låga kortisolnivåer även kan orsakas av faktorer utanför binjurarna. Så det allra bästa sättet att ställa en diagnos är att se till hela symtombilden. Salivtest kan användas som komplement, men bör då tas vid flera tillfällen under dygnet och under mer än ett dygn. Flera tillfällen under dygnet pga hormonets dygnsrytm och flera dygn pga de variationer som kan uppstå om man haft en lugn eller stressig dag före provet tas.  Det kan också vara relevant att mäta kortisolnivåerna i förhållande till DHEA-nivåerna.
Det här betyder alltså att om man har flera av de symtom som jag skrev om i del 1 och dessutom är utsatt för de påfrestningar/ stressorer som jag beskrev i samma inlägg, så kan man redan där få en relativt klar bild om hur ens binjurar mår. För att få detta bekräftat och för att få en tydligare bild av hur långt (det här icke erkända) sjukdomsförloppet gått så kan man komplettera med salivtester.

Testa dina binjurar här: https://4health.se/stress-binjureutmattning-salivtest

Tester kan också vara värdefulla innan man ger sig på hormontillskott som DHEA, men mer om tillskott och andra sätt att hantera binjureutmattning imorgon!

Vad säger våra vanligaste allergier/ intoleranser om vad vi borde äta

av 3 Comments

Intolerans mot laktos (mjölksocker), gluten (spannmålsprotein) och soja är mycket vanligt. Vad säger det om vad vi är gjorda för att äta?

I norra Europa blev vi bofasta för ca 200 generationer sen (eller 4-5000 år sen). Då började vi odla spannmål och hålla boskap. 200 generationer är mycket kort tid ur ett evolutionsperspektiv och vi hinner inte anpassa oss till särskilt mycket på den tiden. Som en respons på att vi äter mat vi inte är anpassade för får vi diabetes, karies och … just det, allergi/intolerans.

Laktos- soja- och glutenintolerans ska ju inte beblandas med allergi. Vid glutenintolerans ger sig kroppens immunförsvar på tarmslemhinnan och börjar bryta ner denna eftersom kroppen uppfattar gluten som ett gift. Det är alltså en autoimmun sjukdom, inte en allergi. Immunförsvaret försöker eliminera “giftet” genom att förstöra tarmslemhinnan. Men väldigt många av oss som inte har uttalad glutenintolerans är överkänsliga på något sätt. Blandade bekymmer, allt från magproblem till migrän, kan ha en koppling till gluten. Vete och gluten är ju vetets frö nermalet. Och alla fröer innehåller olika sorters gifter för att skydda växtens “avkomma” från att bli uppäten innan den hunnit fortplanta sig. Blandar man och äter lite solrosfrön eller lite pumpafrön är det inte hela världen, men i den mängd vi får i oss frö och frögifter genom att konsumera mjölprodukter (bröd, pasta etc) mår ingen bra.

Vid laktosintolerans saknas det enzym (laktas) som bryter ner mjölksocker (laktos) till sina beståndsdelar glukos och galaktos. Dessutom finns det mjölkproteinallergi och det finns också problem som kan förvärras av mjölkprotein (ADHD verkar tex ha en sådan koppling).
Ett vanligt missförstånd kring laktos, är att laktosfri mjölk verkligen är fri från mjölksocker. Laktosfri mjölk är förbearbetad så att laktoset är nedbrutet till sina beståndsdelar glukos och galaktos, dvs. ännu snabbare sockerarter.

En indikation på att det är evolutionen som inte hunnit anpassa oss till gluten är att glutenintolerans är mindre vanligt i Mellanöstern än i Norden. I Mellanöstern har man brukat jorden ungefär dubbelt så länge som i norra Europa.

En motsvarande indikation när det gäller mjölksocker är att vi är bättre anpassade till att bryta ner laktos i Norden än på sydligare breddgrader. I Norden har det varit en överlevnadsfördel att även i vuxen ålder ha kvar enzymet laktas som bryter ner mjölksockret. Mjölk räddade oss genom perioder med köld, dålig växtlighet och undernäring, då den både gav oss energi, vitaminer, mineraler, protein och fett.

Vad gäller soja så är det inte heller något vi ätit under evolutionen. Hos sojaallergiker reagerar kroppens immunsystem mot proteinerna i sojan.
Sojabönan innehåller dessutom relativt mycket fytoöstrogen, dvs kvinnligt könshormon i växtform, vilket verkar ställa till det i kroppen. Man tror att fytoöstrogener är delvis ansvariga för att små tjejer (barn) allt oftare hamnar i puberteten.
Och framställningen av olika sojaprodukter ska vi ju inte tala om. Man extraherar sojaprotein med mycket tveksamma ämnen (hexan, s k extraktionsbensin) som högst finns kvar i någon mängd i slutprodukten, men inte måste deklareras på innehållsförteckningen. Sojan kan dessutom påverka sköldkörtelns funktion (den som utsöndar hormoner som bl.a. påverkar ämnesomsättningen) och sojabönan innehåller liksom andra fröer och böner myket fytinsyra som hindrar upptaget av mineraler.
Jag tycker att det är väldigt konstigt och lite intressant att soja fått en hälsostämpel. I mina ögon är det motsatsen. Läs gärna även innehållsförteckningen på olika sojaprodukter i affären. Brukar vara tillsatsspäckat till tusen.

Så vad tror ni, är vi verkligen gjorda för att äta sån här mat?