Search Results for: D-vitamin

Undvik sötningsmedel

Sötningsmedel verkar kunna ge ungefär samma påverkan på vikten som sockersötning. Man tror att detta delvis beror på att kroppen ökar insulinutsöndringen redan när den känner den söta smaken. När socker inte dyker upp får man blodsockerfall och hungern ökar. Tänk på att du efterhand vänjer dig av vid att allt måste smaka sött. Du har säkert redan under de här veckorna märkt en skillnad jämfört med innan du startade. En annan anledning till att sötningsmedel kan påverka vikt och hälsa negativt är för att det påverkar din tarmflora negativt.

Vistas utomhus

Av att vistas utomhus på dagen får du dagsljus som gör dygnsrytmen och hormonbalansen bättre. En obalans i hormoner kan stanna upp viktnedgången, så att se till att upprätthålla balansen är ett bra tips.

D-vitamin är faktiskt också ett hormon, som vi mest bildar från sol men även kan få i oss via fet mat, särskilt fisk. Det är alltså ytterligare en anledning att vara ute i solljus.

Öka fetterna som ökar din ämnesomsättning

Fett ökar fettförbränningen. En kropp som får i sig mycket fett blir duktig på att bränna fett. Ännu mer kan du öka fettförbränningen genom att äta mer av några särskilda sorters fetter.

Kroppen behöver alltid både mättade, enkelomättade och fleromättade fetter. Det finns dock några som man kan försöka få i sig mer av just när man vill gå ner i vikt. Eftersom de fleromättade fetterna är instabila och härsknar snabbare än mättade fetter så vill kroppen inte gärna använda dem som lagringsfett. Dvs. ät mer fisk för att öka fettförbränningen. Just fiskfett aktiverar också smakkanaler på tungan till skillnad från andra fetter. Man tror att det bidrar till att fiskfett gör oss mättare än t.ex. grädde och smör.

Sedan har vi kokosolja. Fettsyrorna i kokosfettet är medellånga mättade fettsyror som stimulerar fettförbränning mer än långa. Så ät gärna kokosfett (välj helst ekologiskt) och kokosgrädde.

Mediciner

En del mediciner kan ge viktuppgång, dessa inkluderar vissa diabetesmediciner, vissa antidepressiva mediciner, vissa preventivmedel, särskilt sådana som innehåller gulkroppshormon (minipiller, p-spruta, p-stav), betablockare (blodtrycksmedicin), epilepsimedicin och allergimediciner.

Om du tror att din medicin hindrar en viktnedgång så prata med din läkare om möjliga alternativ.

Sömntips

Sömnen påverkar alltså både din hälsa och vikt väldigt mycket. Här kommer därför tolv konkreta tips för en bättre sömn.

1. Ha så mörkt som möjligt i sovrummet. Använd gärna både sovmask och mörkläggningsgardiner om du bor i stan med gatubelysning dygnet runt.

2. Släck ner på kvällen. Tänk solnedgång eller eld, så att du har både mindre belysning och varmare ljus. Belysningen ska helst komma underifrån i form av läslampor istället för taklampor.

3. Stäng av skärmar på kvällen, särskilt sista timmen. Det blå ljuset från tv, ipad, telefon och dator signalerar till kroppen att det är dag och att den ska producera mer stresshormoner. Forskning visar också att sociala medier och tv-program stimulerar signalsubstanser som stressar igång systemet, inklusive dopamin och adrenalin. Måste du använda en skärm så använd så kallad night shift och/eller blåljusblockerande glasögon.

4. Vistas utomhus i dagsljus var dag minst 30 minuter, helst ännu mer, för att få ordning på dygns- och hormoncykler. Helst redan på förmiddagen. På så sätt kan det bli lättare att somna och kvaliteten på sömnen kan bli bättre. Dagsljus ger en signal till kroppen så att den vet när det är dag, det ökar ”må-bra”-hormonet serotonin som bygger melatonin på natten och som en trevlig bieffekt bygger huden mer D-vitamin när du vistas utomhus på dagen.

5. Ha inte tv eller annan elektronik i sovrummet. Stäng gärna av wifi och lämna mobiltelefonen avstängd eller i flight mode. Det låter kanske hokuspokus, men elektronik kan störa nattsömnen. Lyssna på podcastavsnitt 238 på detta ämne.

6. Drick inte kaffe eller annat som innehåller koffein efter kl 15. Koffeinet gör dig pigg, ökar det akuta stresshormonet adrenalin, trycker undan sömnsignaler, och stör dygnsrytmen. Den maximala effekten av koffeinet kommer först några timmar efter intag. Coca-cola, energidrycker och svart te ingår i det du bör undvika kvällstid. Du bör också hålla nere den totala mängden till max ett par koppar kaffe under dagen om du vill att kroppen ska ha hunnit bryta ner det till kvällen.

7. Tänd så lite som möjligt om du behöver gå på toaletten på natten. Nivån av sömnhormonet melatonin sjunker snabbt i elektriskt ljus.

8. Öka gärna sömnmängden till åtta till nio timmar per natt. De flesta behöver en effektiv sömn på minst 7-7,5 h, dvs. tiden i sängen minus tiden det tar att somna och ev. tid du är vaken på natten. Mer sömn kan både hjälpa dig som vill gå ner i vikt, stärka ditt immunförsvar och förbättra din hormonella balans så att du mår bättre.

9. Lägg dig helst före klockan tio på kvällen för att få en bra dygnsrytm. Det viktiga här är att försöka sova under timmar då det är mörkt. Lägg dig också samma tid var kväll för att få ordnig på dygnsrytmen och de hormoner den påverkar.

10. Ät helst inte de sista tre timmarna innan läggdags. Lägg inte dig hungrig, då är det ofta svårare att somna, men ät inte en stor måltid precis innan du ska sova. Under natten har du lägre aktivitet i dina organ, och du belastar kroppen och kan få sämre sömnkvalitet om den ska ta hand om maten under natten.

11. En kort powernap eller avslappningsövning på dagtid kan minska kortisol- och därmed stressnivåerna.

12. Varva ner innan läggdags. Meditera, stretcha eller ta en varm dusch. Efter duschen sjunker kroppstemperaturen, vilket hjälper kroppen att komma till ro. Lugn och djup andning stimulerar det parasympatiska (lugn och ro) nervsystemet. Att stretcha bort stress är också effektivt. Och en kopp te med lavendel, humle, kamomill eller citronmeliss kan också hjälpa.

Benskörhet

Benskörhet drabbar 50 % av Sveriges kvinnor.  Benskörhet innebär lägre bentäthet och förändrad mikrostruktur i skelettet.  Detta medför i sin tur en ökad risk för benbrott.

Norden är hårt drabbat av benskörhet. En uppmärksammad anledning är D-vitaminbrist, vilket till stor del beror på att vi inte har så mycket solljus på vinterhalvåret, i kombination med att vi vistas mycket inomhus. Som du kanske minns från avsnitt 5 så bildas D-vitamin i huden med hjälp av solljus. Däremot är Grönland inte speciellt drabbade av benskörhet trots att man inte har mer solljus än vad vi har här i Sverige. Men på Grönland äter man rikligt med fet mat som också innehåller naturligt D-vitamin, A-vitamin och andra ämnen som är viktiga i god balans för ett friskt skelett.

Mjölk och mejeriprodukter ger INTE starka ben. Tvärtom. Sverige är ett av de länder med högst förekomst av benskörhet trots att vi är ett av få länder i världen som dricker mjölk långt upp i vuxen ålder. Ja, det finns kalcium i mejeriprodukter, men det tvistas en del kring hur användbart det är för våra kroppar efter den tämligen hårda bearbetningen av mjölk via pastörisering och homogenisering. Och dessutom så finns det andra hälsonackdelar med för stora mängder mejeriprodukter, såsom svårigheter att bryta ner mjölkproteinet och eventuellt bidragande till inflammation. Mer om det i podcastavsnitt, som t.ex. avsnitt 60 om icke-evolutionär mat.

I observationsstudier ser man t.o.m. ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökade frakturer och ökad dödlighet. Och i Sverige och Finland, där man dricker mer mjölk än i alla andra länder i världen, har vi högre frekvens av benskörhet än andra länder.

Äter du en näringstät kost så får du i dig rikligt med kalcium utan mejeriprodukter. Grönsaker,fisk, ägg, nötter och fröer, örter och alger är rika på kalcium.

Det är inte heller brist på kalcium som är orsaken till benskörhet, utan brist på näringsämnen som behövs för upptag av kalcium i skelettet mm. Såsom vitamin K, vitamin D, magnesium och andra mineraler. Dessa näringsämnen finns i de livsmedel som naturligt också innehåller kalcium.

Överskott av fosfor är ytterligare faktor som kan bidra till benskörhet. Fosfor samverkar med kalcium i skelettet, men för mycket fosfor kan göra att kroppen tar kalcium från skelettet. Detta har på blivit allt mer uppmärksammat i takt med den ökade konsumtionen av läsk. Läsk innehåller nämligen fosforsyra i relativt stor mängd, så överdrivet läskdrickande kan alltså ge benskörhet.

En mycket viktig icke-kostrelaterad faktor är träning. Särskilt gäller detta för att förebygga benskörhet genom fysisk aktivitet innan man vuxit färdigt, dvs. fram till 18-årsåldern ungefär. Men även senare i livet ska du se till att träna sådant som belastar skelettet, t.ex. springa, gå och hoppa. Vibrationsträning har också visat bra resultat för att bygga benmassa.

Också rökning och hög alkoholkonsumtion verkar negativt för bentätheten.

Så för att summera hur du förebygger benskörhet; undvik tillsatt fosforsyra, träna sådant som ger stötar på skelettet, se till att vara i dagsljus var dag, undvik rökning och hög alkoholkonsumtion och se till att få i dig en varierad näringstät kost för att inte få brist på mineraler och vitaminer som är viktiga för skelettet.

För att lära dig om benskörhet rekommenderar jag dig att lyssna på podcastavsnitt 106, samt på avsnitten med Morley Robbins – framföralltavsnitt 218-221.

Fettlösliga vitaminer

A-vitamin (Retinol) är bäst känt för sin funktion i ögats näthinna. Där ingår det i synpigmentet, som “fångar upp” ljuset och ser till att det skickas en signal till hjärnan. A-vitamin byggs också om till ett hormon, en signalsubstans, som reglerar tillväxten i epitel – den vävnad som täcker hud och slemhinnor. Men retinol är viktigt för många funktioner i kroppen, inklusive ditt immunförsvar och indirekt för din energiproduktion. Lyssna bl.a. på podcastavsnitten med Morley Robbins om hur retinol används för att göra koppar biotillgänglig i kroppen.

A-vitamin finns huvudsakligen i animaliska produkter, t.ex. i lever, äggula, smör och fet fisk. I växter som innehåller gula färgämnen finns karotenoider som fungerar som förstadium till A-vitamin (t.ex. betakaroten i morötter mm.)

Brist på vitaminet gör att ögat får svårare att uppfånga svagt ljus och man drabbas av nattblindhet. Den botas dock så snart vitaminet åter tillförs. Man kan också få besvär från immunsystem och slemhinnor. Även överskott ger allvarliga effekter såsom kalciumförlust från skelettet, håravfall, trötthet och torr hy. Undvik därför produkter med tillsatt A-vitamin, t.ex. margarin och lättmjölk.

D-Vitamin behövs för kroppens omsättning av fosfor och kalcium i skelettet. D-vitamin är ett hormon som bildas av kolesterol. D-vitamin behövs också för att reglera kroppens kalkbalans och upptaget av kalcium från födan ur tarmen, samt för immunförsvaret.

Kroppen kan tillverka D-vitamin själv. Detta görs i huden med hjälp av solljus. Men D-vitamin finns också i t.ex. lever, fet fisk, ägg, kött och feta mejeriprodukter. Solljuset är dock den viktigaste källan. Se därför till att försöka vistas i dagsljus varje dag.

På höst och vinter räcker inte solljuset här i Norden till för tillräcklig bildning av D-vitamin, så då kan man behöva tillskott. Är man ofta förkyld på vinterhalvåret kan man testa D-vitamintillskott och se om det hjälper. Grav brist på D-vitamin ger ett mjukt och missformat skelett, den sk engelska sjukan. Var dock lite försiktig med tillskott av D-vitamin i höga doser och/eller under längre tid. Det är viktigt att A- och D-vitamin och andra fettlösliga vitaminer kommer i en naturlig balans. Därför är det att föredra att få D-vitamin från solljus, mat och matbaserade tillskott som fiskleverolja. Lyssna även på podcastavsnitt 219.

E-vitamin (Tokoferol) är en antioxidant och skyddar alltså mot fria radikaler. E-vitamin är viktigt för cellmembranen.

E-vitamin finns bl.a. i oljor, groddar, frön, nötter, avokado, en del i frukt och grönsaker samt i fisk och kött.

Om man tränar hårt och inte äter en E-vitaminrik kost kan tillskott behövas. Men man ska veta att det finns många olika sorters tokoferoler, så enklast att få rätt balans mellan dessa är från kosten.

K-vitamin (Koagulationsvitamin) behövs för regleringen av blodets koagulation, men hjälper också till att bygga upp skelettet genom att det har en roll i kroppens omsättning av kalcium.

K-vitamin finns i mörkgröna grönsaker, tex broccoli och spenat, i lever, ägg och kål (särskilt i surkål). K-vitamin kan också bildas av bakterierna i tarmen.

Även K-vitamin finns i olika former. K1 i grönsaker kan av tarmfloran omvandlas till vitamin K2. Vitamin K2 finns i sin tur bl.a. som formerna  MK-7 och MK-4. MK-4 får du i dig från animalier, som lever.

Mineraler kan inte kroppen själv tillverka, utan måste tillföras via födan. De mineraler vi inte behöver så mycket av kallas för spårämnen.

Fosfor (P) är nödvändig för bildning av ben och tänder samt för arvsmassan. Den största delen av all fosfor, cirka 86 %, som finns upplagrad i kroppen finns i ben och tänder i form av svårupplösliga kalcium-fosforföreningar

Fosfor finns t.ex. i alla sorters kött, i nötter och mejeriprodukter.

Brist är mycket ovanlig. Däremot finns det risk för ett överskott om man får i sig fosforföreningar genom tillsatser. Läsk t.ex. innehåller stora mängder fosforsyra. Detta kan i längden leda till benskörhet.

.

Järn (Fe) ingår i blodets hemoglobin som spelar en huvudroll i transporten av syre.

Järn finns framförallt i rött kött och inälvsmat, men även i fisk mm. Det finns också mycket järn i vissa grönsaker, men kroppens upptag från vegetabilier är mycket dåligt. Samtidigt intag av C-vitamin, gör det lättare för kroppen att ta upp järn ur födan.

Brist på järn kan ge anemi (blodbrist), blekhet, trötthet, hjärtklappning, andfåddhet etc. Kvinnor drabbas oftare än män av järnbrist p.g.a. menstruation. Järn i stora mängder är giftigt, därför ska järntillskott endast tas om det finns en uttalad brist. I de allra flesta fall är det som kallas för järnbrist inte en absolut brist, utan problem med användandet av det järn som finns i kroppen. Lyssna på podcastavsnitt 220 för mer om detta.

Jod (I) ingår i ämnesomsättningshormonerna som bildas i sköldkörteln.

Jod finns i fisk, skaldjur, alger samt i jodberikat salt.

Brist på jod kan även leda till förändringar i sköldkörteln samt störningar i kroppens ämnesomsättning.

Kalcium (Ca) har en viktig roll för nervsystemet och musklernas kontraktion. Den största delen finns upplagrat i benvävnaden och tänderna.

Kalcium finns i mejeriprodukter, ägg och gröna grönsaker. För att kalcium skall upptas normalt, förutsätter det att det finns D-vitamin i tillräckliga mängder. Upptagandet av kalcium hämmas av livsmedel som innehåller fytin, exempelvis spannmål. Upptaget hämmas även av livsmedel som innehåller oxalsyra, exempelvis spenat, rabarber och tomat.

Vid brist på kalcium kan man få mjuk och porös benstomme, tandskador och muskelkramper. Ett för högt intag av kalcium kan hindra upptaget av andra viktiga mineraler såsom magnesium, järn och zink.

Många får i sig för mycket kalcium i förhållande till magnesium. Mer om detta i podcastavsnitt 218.

Kalium (K) är viktigt för cellfunktionen genom den så kallade natrium-kalium-pumpen som reglerar vätskebalans och ämnesomsättning.

Kalium finns i många livsmedel, t.ex. i grönsaker, frukt, nötter, kött och fet fisk. Tänk dock på att lakrits hämmar upptaget.

Brist leder till muskelsvaghet och kramper.

Koppar (Cu) är viktigt för enzymers och hormoners funktion. Men koppar i sin biotillgängliga form, ceruloplasmin, styr också omsättningen av järn i kroppen.

Koppar finns särskilt rikligt i lever, nötter, frön, kakao och baljväxter.

Brist är mycket ovanlig, men man kan ha svårt att omvandla kopparn till biotillgänglig koppar som kan användas i kroppen. Mer om detta i podcastavsnitten med Morley Robbins, bl.a. 220 och 242. Förhöjda kopparhalter i dricksvatten är vanligt pga korrosion av koppar i vattenledningarna. Använd därför inte varmvatten ur kranen till matlagning.

Krom (Cr) samverkar med insulin i omsättningen av kolhydrater.

Krom finns i skaldjur, kött, fisk, nötter och bönor.

Ett stort sötsug kan vara ett tecken på krombrist och kan därför i vissa fall avhjälpas med tillskott. Även insulinresistens och diabetes typ 2 kan ibland förbättras med kromtillskott.

Magnesium (Mg) behövs för nerv- och muskelfunktionen samt för skelettet. Det är också involverat i över 3 000 enzymatiska reaktioner i kroppen.

Magnesium finns bl.a. i kakao, nötter, bönor och gröna grönsaker.

Magnesiumbrist kan ge hämmad tillväxt, domningar, stickningar, kramp, förstoppning och diarré. På senare år har försurningen av våra marker och sämre kostvanor minskat intaget drastiskt. Magnesium spelar en viktig roll för all vävnadstillväxt och är därför extra viktigt för gravida kvinnor och sportande individer. Även stressade personer har ökat magnesiumbehov. Ett vanligt tecken på magnesiumbrist är kramp, ofta i vaderna.

Mangan (Mn) deltar i omsättningen av energiämnen och har betydelse för utvecklingen av brosk, ben och leder.

Mangan finns i nötter, bönor och grönsaker.

Brist kan ge yrsel och dåligt balanssinne samt trötthet.

Natrium (Na) är viktigt för cellfunktionen genom den så kallade natrium-kalium-pumpen som reglerar vätskebalans och ämnesomsättning.

Natrium finns särskilt i salt, men även i andra livsmedel såsom fisk och grönsaker.

Brist är ovanlig. Men en del som äter bra mat och blivit ”saltskrämda” kan få i sig för lite. Ett högt intag kan kompenseras med mer grönsaker, nötter och frukt.

Selen (Se) är viktigt för kroppens immunförsvar. Selen är en stark antioxidant som behövs för cellernas skydd mot fria radikaler.

Selen finns i skaldjur, fisk, nötter, och grönsaker från selenrik mark.

I Sverige har vi selenfattiga jordar och brist är vanlig. Vid brist på selen kan ett antal besvär uppstå, exempelvis ökar risken för cancer. Selen är giftigt i höga doser.

Zink (Zn) Många enzymer är beroende av zink och nästan alla ämnesomsättningsprocesser är också det. Det är även viktigt för våra arvsanlag. Det främjar nagel och hårväxten, bildandet av ben och läkandet av sår.

Zink finns i nötter, groddar, kött, fisk mm

Brist på zink kan ge hudbesvär, mjäll, håravfall, vita fläckar på naglarna, irritation, depression mm.

Det finns ett antal ytterligare spårämnen, såsom molybden och kobolt. Deras betydelse för människokroppen är dock ännu inte helt klarlagda.

Och så den sista frågan, behöver du kosttillskott?

Det som kan tala för kosttillskott är att mer och mer mat får allt sämre näringsvärde, att många äter en ensidig kost och att vi har utarmade jordar.

Det som talar emot kosttillskott är som vi var inne på tidigare i avsnittet att proportionerna kan bli fel, man kan få överskott, vissa ämnen behöver vi få i oss i sin naturliga form tillsammans med andra ämnen och att man från tillskott får i sig ett begränsat antal ämnen. Det är också så att många mineraler är svårupptagliga i tablettform, kosttillskott är också ett inte alltför väl utforskat område och stora doser kan bli farliga.

Det finns dock några tillskott jag skulle fundera över. Det första är Omega-3 som vi varit inne på i tidigare avsnitt. De allra flesta får i sig för mycket Omega-6 i förhållande till Omega-3. Äter du inte fisk flera gånger i veckan rekommenderar jag tillskott av Omega-3*.

Det andra är fiskleverolja, vilket innehåller både omega-3, A- och D-vitamin i sina naturliga former. Äter du inte lever varje vecka rekommenderar jag fiskleverolja (men kom ihåg att lever är så mycket mer än detta, lever innehåller också mineraler, B-vitaminer mm).

Det tredje är magnesium eftersom det är involverat i väldigt många av kroppens funktioner, och för att vi förbrukar mer med stress. Välj en form av magnesium som är bundet till en aminosyra, t.ex. magnesiumglycinat eller magnesiummalat.

Det fjärde är selen om du inte äter fisk eller skaldjur flera dagar i veckan.

Har du någon sjukdom eller har mycket stress och påfrestningar kan du dessutom behöva andra tillskott. Jag rekommenderar som sagt att testa din kropp https://4health.se/naringsstatus

*Obs! Eftersom Omega3 gör blodet mer lättflytande bör du som äter blodförtunnande medicin rådgöra med din läkare och anpassa medicindosen om du väler att äta Omega3-tillskott.

Vitamin D är viktigt att lägga på minnet för oss nordbor. Bästa källan är nämligen solljus! Huden kan själv tillverka vitaminet om den bara bestrålas med sol. Så se till att vistas utomhus i dagsljus! På vintern när solen står lågt räcker inte ljuset till, men har du vistats mycket ute under sommarmånaderna kan det vara tillräckligt. Har du däremot ofta förkylningar och känner dig trött på vinterhalvåret kan det indikera brist och du kan då testa om tillskott av D-vitamin hjälper. D-vitamin går även att få i sig via kosten, särskilt genom att äta rikligt med fet fisk, ägg, svamp och lever. I kosten kommer D-vitamin i balans med andra fettlösliga vitaminer. I regel är det därför bättre att ta t.ex. torskleverolja som tillskott än rent D-vitamin (om du inte har en kraftig brist), eftersom du då även får bl.a. A-vitamin på köpet. Om den viktiga balansen mellan A- och D-vitamin, och problemet med för mycket tillskott, kan du lära dig mer i avsnitt 219 av podcasten.

Du börjar nog märka hur ofta jag nämner just inälvsmat och lever. Låter det konstigt? Under evolutionen föredrogs dessa näringstäta delar av djuret framför t.ex. filé. Lyssna gärna på podcastavsnitt 158 för mer information och för tips om hur du lär dig äta just inälvsmat.

Bra om man vill upprätthålla en bra balans:

1. Ät mycket fet fisk. Äter du inte fisk flera gånger i veckan rekommenderar jag Omega-3-tillskott* (eller ännu hellre fiskleverolja* som även ger dig andra viktiga näringsämnen, såsom A- och D-vitamin)
2. Välj kött från djur som fått sin naturliga kost, så som så kallat naturbeteskött och vilt
3. Välj ekologiska ägg, helst från utomhus frigående höns
4. Vill du använda olja så välj oliv- eller rapsolja som innehåller en relativt god fördelning mellan Omega-3 och Omega-6. Tänk dock på att du inte fullt kan tillgodogöra dig Omega-3 från dessa oljor och därför gynnar de inte balansen – de är oljorna som förstör balansen minst. Oljorna (särskilt olivolja) är dock nyttiga för att de innehåller enkelomättade fetter

Dåligt om man vill upprätthålla en bra balans:

1. Växtoljor, särskilt majs- och solrosolja (eller om det i innehållsförteckningen bara står ”vegetabilisk olja”)
2. Snabbmat, vilken ofta tillagas med billiga växtoljor
3. Alla livsmedel som innehåller “dolda” källor med växtoljor – tonfisk i olja, saltade nötter som rullas i växtolja för att saltet ska fastna, färdiga såser (som förpackad bearnaisesås) mm
4. Kött (särskilt fläskkött) och kyckling från djur uppfödda på sädesbaserat foder

Börja läsa innehållsförteckningen på varor du köper. Står det bara ”vegetabilisk olja” kan du räkna med att det betyder en billig Omega-6-rik olja.

*Obs! Eftersom Omega-3 gör blodet mer lättflytande bör du som äter blodförtunnande medicin rådgöra med din läkare och anpassa medicindosen om du väljer att ta Omega-3-tillskott. Detta bör du också göra om du drastiskt ändrar din fiskkonsumtion. Detta är inte något problem om du inte äter blodförtunnande medicin.