Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar. Men behandling är inte alltid effektiv och dessutom förknippad med allvarliga biverkningar. Det finns sätt att minimera biverkningar, bl.a. mha fasta i samband med själva behandlingarna, vilket vi bl.a. pratar om i podcast 272 https://4health.se/272-bekampa-cancer-ida-johnssons-resa-fran-stadium-iv-cancer och som du även kan läsa om i tidigare inlägg här: https://4health.se/?s=fasta+biverkningar+cancer
En ny vetenskaplig artikel poängterar att växtbaserade naturliga produkter kan vara både effektivare och ge mindre biverkningar, och att man bör titta vidare på hur man utformar effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med naturliga produkter. Man betonar i artikeln hur man bör rikta sig mot de särskilda egenskaper som just cancerceller utvecklar, och man tittar närmare på tio växter som jag skriver mer om i det här inlägget.
Cancer Hallmarks, särskilda egenskaper hos cancerceller
I artikeln skriver man om så kallade “cancer hallmarks” som är särskilda kännetecken för cancerceller och förenklat kan sägas vara särskilda egenskaper som cancerceller utvecklar (som inte friska celler gör), såsom genetisk instabilitet, bibehållen tillväxtsignalering, receptorer för IGF-1 mfl tillväxtfaktorer, dämpad aopoptos (undvikande av programmerad celldöd), oreglerad metabolism och ökad blodkärlsbildning – se bild här och även punktlistor med mer detaljer längst ner i inlägget.
Växtämnen mot cancer
På nästa bild kan vi se hur specifika växtämnen – många av dem har jag skrivit om tidigare här på bloggen, och pratat om i podcasten – är effektiva mot vart och ett av dessa cancer hallmarks. Ämnena inkluderar tex allicin från vitlök, resveratrol som är det mörka färgämnet i bär och druvor, kurkumin i gurkmeja, quercetin som bl.a. finns i lök och äpple mm.
Följande tio växtämnen har tydliga egenskaper som kan användas mot dessa canceregenskaper
1. Kurkumin (gurkmeja)
Kurkumin eller curcumin i gurkmeja har traditionellt använts i asiatiska länder som en medicinsk ört på grund av dess många hälsofördelar. Kurkumin är antiinflammatorisk, antioxidant, antibakteriell, antiviral, antidiabetisk, ökar sårläkningsförmåga samt har anticancer- och kemopreventiv aktivitet.
När det gäller dess aktivitet mot just cancer så kan man se följande i forskningen:
- Curcumin har visat sig hämma cancer i prekliniska studier utförda på bl.a. prostata-, bukspottkörtel-, ovarie-, oral epitelial leukemi, lever-, bröst-, livmoderhalscancer, mag- och koloncancer. Flera mekanismer har föreslagits för att förklara de lovande resultaten av curcumin vid cancerbehandling.
- En av de viktigaste mekanismerna för curcumins anticancereffekter är dess antioxidantegenskaper, eftersom det kan öka serumkoncentrationen av antioxidanter som superoxiddismutas (SOD), glutationperoxidas (GPx) och lipidperoxider.
- Dessutom fungerar curcumin också som ett bra rensningsmedel för olika former av fria radikaler, såsom reaktivt syre (ROS) och reaktiva kvävearter (RNS), och hämmar ROS-genererande enzymer såsom lipoxygenas/cyklooxygenas och xantinhydrogenas/oxidas.
- Curcumin kan modulera flera signalvägar associerade med cancertillväxt, såsom undertryckande av angiogenes (blodkärlsbildning) och induktion av apoptos (celldöd).
- Curcumins anticancereffekt kan också utövas via nedreglering av pyruvatkinas M2 (PKM2), vilket minskar laktatproduktionen och upptaget av glukos i cancerceller [93].
- Curcumin kan också inducera cellcykelstopp vid G2/M-fasen, förmodligen genom att minska uttrycket av CDC2 och CDC25, och öka P21-uttrycket .
- Dessutom har curcumin påverkat den cellulära utvecklingen i icke-småcellig lungcancer och stimulerat G0/G1-fasstopp via MTA1 (metastasassocierat protein 1)-medierad deaktivering av Wnt/β-catenin-vägen [96].
- Flera studier tyder också på att curcumin utövar sina anticanceregenskaper genom att rikta in sig på olika mikroRNA (miRNA) uttryck. miRNA spelar en avgörande roll i olika fysiologiska tillstånd, inklusive differentiering, tillväxt, angiogenes och apoptos.
- Den synergistiska rollen av curcumin i kombination med andra kemoterapeutiska medel har också rapporterats, en effekt som leder till ökad effektivitet och minskade toxiska effekter av dessa läkemedel .
- Curcumin har visats vända cancercellers resistens mot cancerläkemedel.
- Curcumin visar ingen toxicitetseffekt på normala celler. En fas I-studie på människor med 25 patienter som tog upp till 8000 mg curcumin per dag i tre månader upptäckte ingen skada av curcumin. Fem ytterligare humana studier med användning av 1125–2500 mg curcumin per dag visade att det var säkert.
2. Resveratrol (mörka bär och druvor)
Resveratrol är en polyfenolförening i växter och hittas i bl.a. mullbär, jordnötter, tranbär, blåbär och vindruvor. Studier har visat att resveratrol uppvisar många olika hälsofrämjande egenskaper, inklusive antioxidanta, antiinflammatoriska, kardiovaskulärt skyddande, anti-aging och anticanceregenskaper.
- Resveratrol kan agera som en renare av ett antal fria radikaler. Dessutom ökar resveratrol uttrycket av olika antioxidantenzymer, såsom SOD, katalas (CAT), glutationreduktas (GS-R), (GPx) och glutation S-transferas (GST). Således skyddar resveratrol, genom dessa två antioxidanteffekter, celler från oxidativ skada.
- Omvänt, som kemoterapeutika, kan resveratrol i kombination med As2O3 förbättra apoptosinducerande oxidativ stress via induktion av ROS [119].
- En annan möjlig anticancermekanism för resveratrol är relaterad till kinaser, som spelar en avgörande roll i celltillväxt och proliferation och vanligtvis överuttrycks i många tumörer. Resveratrol riktar sig specifikt mot många kinaser, inklusive EGF, extracellulära signalreglerade kinaser (ERK) och VEGF, vilket minskar deras uttryck och resulterar i anti-tillväxtsignalaktivitet.
- Resveratrols anticanceraktivitet är också relaterad till dess antiinflammatoriska aktivitet, eftersom flera typer av cancer i viss utsträckning främjas av en viss grad av systemisk, låggradig kronisk inflammation. Resveratrol undertrycker den inflammatoriska biomarkören tumörnekrosfaktor α (TNF-α-)-inducerad signalering, bl.a. via nukleär faktor kappa-B (NFκB) aktivering
- I tjocktarmscancer, uppmuntrade resveratrol cellcykelstopp.
- Resveratrolbehandling ökade p27- och p21-genexpressionsnivåer, samt sänkte cyklin B-genexpression.
- Dessutom finns betydande bevis på att resveratrol kan inducera apoptos (celldöd) i en mängd olika cancerceller, även om den underliggande mekanismen skiljer sig mycket mellan olika cancercelltyper
- resveratrol kan hämma metastaser via flera olika processer.
- Nyligen genomförda studier antydde att resveratrols antitumöreffekter också kan medieras genom att stärka antitumörimmuniteten och vända den immunsuppressiva tumörmikromiljön, som etableras genom stimulering av cytokiner/kemokinutsöndring och uttryck av flera andra immunrelaterade gener.
- liksom många andra fytokemikalier visar resveratrol en synergistisk hämmande effekt på proliferationen av olika cancerceller och ökar deras kemokänslighet mot många kemoterapeutiska medel
- trots den höga cytotoxiciteten hos resveratrol mot tumörceller, verkar det vara väl tolererat utan någon signifikant skada registrerad mot normala celler
3. Quercetin (lök och äpple)
Quercetin är en flavonoid. Flavonoider finns huvudsakligen i växters frön, bark, löv och blommor. Flavonoider är kategoriserade i sex klasser och quercetin faller under underklassen flavonoler.
Quercetin finns i många livsmedel som kapris, äpplen, bär, brassica grönsaker (kål mm), vindruvor, paprika, sparris, lök, broccoli, schalottenlök, körsbär, te och tomater. Quercetin finns också i medicinalväxter, såsom Ginkgo biloba.
Quercetin uppvisar antivirala, antibakteriella, antiinflammatoriska såväl som anticarcinogena effekter. De anticarcinogena effekterna förmedlas genom flera mekanismer, såsom att rikta in sig på fria radikaler, inducera apoptos, reglera cellcykeln och rikta in sig på viktiga nyckelmolekyler i cancerutveckling.
- Quercetins antioxidanteffekter skyddar celler från effekterna av ROS och RNS (fria radikaler), som bidrar till cancerutveckling. Dessutom bidrar quercetin till minskningen av ROS-inducerad skada genom att öka uttrycket av antioxidantenzymer.
- Quercetin inducerar apoptos (celldöd) i cancerceller via både mitokondriella effekter och epigenetik.
- Quercetin hämmar PI3K/AKT/mTOR- och STAT3-“vägar”
- Quercetin minskar också inflammation genom minskad frisättning av IL-6- och IL-10-cytokiner och ökad ferritinnedbrytning
- Quercetin inducerar cellcykelstopp
- Dessutom har quercetin visat sig hämma en viktig nyckelmolekyl, VEGF, som spelar en betydande roll för endotelcellers överlevnad och kan orsaka tumörangiogenes (blodkärlsbildning).
- Quercetintillskott har i studier visat sig kunna normalisera följande faktorer som är involverade i cancerutveckling: insulinliknande tillväxtfaktorreceptor 1 (IGFIR), AKT, androgenreceptor (AR) och cellproliferationsproteiner
- Quercetin kan även hjälpa till att minska invasionen, vidhäftningen, proliferationen och migrationshastigheten hos metastaserande celler
- Kliniska studier har också visat att quercetin inte har någon toxicitet eller negativa effekter
- Quercetin har i kliniska visat sig (förutom bl.a. antiinflammations- och antitumöregenskaper) kunna lindra anemi och sänka blodtrycket
4. EGCG (grönt te)
EGCG, epigallocatechin gallate, är en naturlig flavonoid under underklassen falvan-3-oler (katekiner). EGCG kan hittas i kakaobaserade produkter, nötter och vissa frukter, men grönt te anses vara huvudkällan
EGCG anses vara det vanligaste och mest terapeutiska aktiva katekinet i grönt te (de andra tre katekinerna är epicatechin (EC), epigallocatechin (EGC) och epicatechin gallate (ECG)).
EGCG är mycket effektiv mot fria radikaler och den uppvisar sin antioxidanteffekt genom flera mekanismer; och det har effekt mot cancer, diabetes, fetma, kardiovaskulära, neurodegenerativa och metabola sjukdomar. EGCG har även antivirala, antibakteriella och antiinflammatoriska egenskaper.
Som en anticancerprodukt uppvisar EGCG sin verkan genom flera mekanismer, såsom att påverka redoxreaktioner och inducera apoptos och cellcykelarrest, försämra vissa proteiner och faktorer som har en roll i cancerutveckling, hämma angiogenes (blodkärlsbildning), fungera som ett metallkelatmedel, stabilisera p53 i dess antitumöraktivitet och påverkar cellproliferation.
5. Allicin (vitlök)
Allicin är en svavelinnehållande flyktig olja som produceras av växten genom vävnadsskada av alliin – framförallt i vitlök, men även annan lök. Allicin finns inte medan vitlöken är intakt; den aktiveras genom att hacka, pressa eller skära vitlöksklyftorna. Mer: https://4health.se/darfor-ska-du-pressa-vitlok-vitlokens-halsoeffekt
Allicin har egenskaper som anticancer, svampdödande och antibakteriell , och även mot kardiovaskulära sjukdomar (CVD), bl.a. eftersom det vidgar blodkärl (men också pga flera andra effekter)
När det gäller cancer har allicin effekter på grund av många mekanismer, såsom inducering av apoptos (celldöd) och undertryckande av migration och invasion av cancerceller, vilket har synergistiska effekter med cancerbehandlingar. Allicin bidrar bl.a. till autofagiberoende celldöd via flera mekanismer.
6. Thymoquinone, TQ (svartkummin)
Tymokinon (TQ) är en icke-toxisk bioaktiv ingrediens i den eteriska oljan av svartfrö (Nigella sativa L.) Det har använts i stor utsträckning i traditionell medicin i Mellanöstern och Sydostasien på grund av dess många biologiska effekter. Tillämpningar inkluderar behandling av många sjukdomar, inklusive diabetes och cancer.
TQ:s effekter inkluderar antioxidant, antiinflammatorisk, immunmodulerande, leverskyddande, antihistamin, antimikrobiell, antidiabetisk, antiepileptisk och kemosensibiliserande verkan, såväl som mycket lovande antitumöraktivitet.
TQ-anticancerstudier har visat på flera verkningsmekanismer, såsom reglering av reaktiva ämnen som stör DNA-strukturen, modulering av olika signalvägar samt inducering av immunsvar.
Anticanceregenskaperna hos TQ beror främst på induktionen av apoptotiska mekanismer (celldöd), nedreglering av precancerösa gener, antitumör cellproliferation, hypoxi, antimetastaser och minskning av biverkningar vid användning av traditionella kemoterapeutiska läkemedel.
TQ förhindrar DNA-skador orsakade av fria radikaler genom att rensa fria radikalers aktivitet. TQ verkar förebyggande mot tumörer genom aktivering av antioxidantenzymer och dess antioxidantaktivitet.
7. Emodin (Kinesiska örter, aloe vera och medicinalsvamp)
Emodin finns i kinesiska örter såsom i rötter och rhizomer från växter som Rheum palmatum, Polygonum cuspidatum, Polygonum multiflorum, Aloe vera och Cassia obtusifolia, samt olika svamparter, inklusive Aspergillus ochraceus och Aspergillus wentii.
Emodin uppvisar en mängd olika farmakologiska aktiviteter, såsom antivirala, antibakteriella, anti-allergiska, anti-osteoporotiska, antidiabetiska, immunsuppressiva, neuroprotektiva, leverskyddande, anti-kardiovaskulära sjukdomar, antitumörer och antiinflammatoriska.
De molekylära mekanismerna för emodin inkluderar cellcykelarrest och apoptos; det hämmar angiogenes, invasion, migration, kemiskt inducerad carcinogen-DNA-adduktbildning mm
8. Genistein (sojabönor)
Genistein klassificeras som ett fytoöstrogen. Det finns särskilt i baljväxter. Det liknar strukturellt 17β-östradiol, vilket är orsaken till dess förmåga att binda till och modulera aktiviteten hos östrogenreceptorer. Den isolerades för första gången år 1899 från Genista tinctoria; därför fick den sitt namn efter släktet av denna växt. Det är dock den huvudsakliga sekundära metaboliten av Trifolium-arterna och i Glycine max (sojaböna). Sojabönor är bästa källan till genistein. Lupin (Lupinus perennis) är också en baljväxt som har liknande näringsvärde som sojabönor vad gäller genisteinhalt. Andra viktiga baljväxter är bondbönor och kikärter, som är kända för att innehålla betydande mängder genistein, men mindre än sojabönor och lupin. Genistein fungerar farmakologiskt som ett anticancer-, östrogen- och anti-osteoporotiskt medel.
Genistein utövar sina anticancereffekter genom att inducera apoptos (celldöd), minska proliferation (spridning) och hämma angiogenes (blodkärlsbildning), såväl som metastaser.
Genistein är involverat i reglering av viktiga biologiska processer inklusive de i olika typer av cancer via epigenetisk modulering på ett direkt eller indirekt sätt genom östrogenreceptorberoende vägar, där det rapporteras rikta in sig bl.a. på östrogenreceptor (ER) och andra receptorer av betydelse i cancerutveckling, men har också många andra effekter mot cancer som du kan läsa mer om i artikeln som du hittar via länken längre ner.
Dessutom vänder detta fytonäringsämne synergistiskt resistensmekanismen för vanliga kemoterapeutiska läkemedel, vilket ökar deras effektivitet mot bröstcancer.
9. Parthenolide, PTL (prästkrage, magnolia och feberblomma)
Parthenolide (PTL) är ett naturlig ämne i form av en sekundär metabolit av växter från familjen Asteraceae/Compositae (prästkragar) och Magnoliaceae (magnolior) . Den utvinns ur bladen från medicinalväxten feberblomma (Tanacetum parthenium).
PTL har redoxmodulerande, epigenetiska, antiinflammatoriska och antibakteriella biologiska aktiviteter. Dess användning vid behandling av migrän och artrit har bekräftats i forskning. Dessutom har PTL visat potent anticanceraktivitet mot olika typer av cancer, inklusive kolorektal cancer, bukspottkörtelcancer, lungcancer, hudcancer, melanom, cancer i urinblåsa och bröstcancer. Parthenolide är inte bara ett kraftfullt anticancerläkemedel; det har inte heller någon märkbar toxicitet för normala celler vid den cytotoxiska effektiva koncentrationen.
En av flera mekanismerna som ligger bakom PTL:s antitumöraktivitet är dess förmåga att stimulera apoptos (celldöd) genom hämning av NF-κB “pathways”. Detta är något som spelar en viktig roll i uttrycket av pro-inflammatoriska gener, inklusive gener för cytokiner mm. Men det finns flera andra sätt på vilka PTL kan inducera apoptos.
10. Luteolin (örter och grönsaker – bl.a. persilja, pepparmynta, oregano, timjan och selleri)
Luteolin är en flavonförening som tillhör flavonoidgruppen. Det finns i blommor som Reseda luteola och krysantemum; i örter som persilja, pepparmynta, oregano och timjan; i grönsaker såsom i sellerifrö, lökblad, kål, paprika, morötter och broccoli; och i kryddor som kardemumma och anis.
Luteolin har flera skyddande effekter mot hjärt- och kärlsjukdom, såväl som antimikrobiella, antiinflammatoriska, antioxidanta och anticancereffekter. Dessutom uppvisar luteolin anticanceraktivitet mot tjocktarms-, lever-, lung-, hud- och bröstcancer.
Luteolin har visat sig vara säkert för normala, friska celler.
Luteolin uppvisar sina anticanceregenskaper genom olika mekanismer, inklusive påverkan via epigenetik. Det inducerar också autofagi (“cellstädning”) och cellapoptos (celldöd) och hämmar invasion, nätverksbildning och migration.
Luteolin och quercetin kan synergistiskt förstärka anticancereffekten av cancerläkemedel.
Den nya vetenskapliga artikeln
I den nypublicerade artikeln skriver man, förutom mer om ovan, bl.a. om att:
- Konventionella cancerbehandlingar är förknippade med bristande selektivitet och allvarliga biverkningar.
- Så kallade “cancer hallmarks” är biologiska egenskaper som cancerceller får (genom sk neoplastisk transformation). Att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” (cancerkännetecken) är en lovande strategi för att behandla cancer.
- Mångfalden i kemisk struktur och den relativt låga toxiciteten gör växtbaserade naturliga produkter till en lovande källa för utveckling av nya och mer effektiva anticancerterapier som har kapacitet att rikta in sig på flera sådana “hallmarks” i cancer.
- I den här artikeln diskuteras anticanceraktiviteterna hos tio naturliga ämnen utvunna från växter. Majoriteten av dessa produkter hämmar cancer genom att rikta in sig på flera hallmarks/cancerkännetecken, och många av dessa kemikalier har nått kliniska tillämpningar.
- Studier som diskuteras i denna vetenskapliga översikt ger en solid grund för forskare och läkare att utforma effektivare kombinationsbehandlingar mot cancer med växtbaserade naturliga produkter.
Tidigare om cancer via taggen: https://4health.se/tag/cancer och specifikt om växtämnen mot cancer bl.a. här: https://4health.se/orter-och-kryddor-mot-cancer
https://www.mdpi.com/1420-3049/27/15/4818/htm
Cancer hallmarks / cancerkännetecken (lista)
- VEGF, vascular endothelial growth factor;
- VEGFR, vascular endothelial growth factor receptor;
- EGF, epidermal growth factor;
- hepatocyte growth factor;
- ATM, ataxia-telangiectasia mutated;
- PTEN, phosphatase and tensin homolog;
- APC, adenomatous polyposis coli;
- BRCA1 and BRCA2, breast cancer gene 1 and 2;
- RB, retinoblastoma;
- WT1, Wilms tumor;
- CDKs, cyclin-dependent kinase;
- IGF-1R, insulin-like growth factor receptor;
- HIF-1, hypoxia-inducible factor-1;
- HK2, hexokinase 2;
- PKM2, pyruvate kinase isoform M2;
- PFKFB3, 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3;
- PD-L1, programmed death ligand 1;
- MHC, major histocompatibility complex;
- CD8, cluster of differentiation 8
Mer om “cancer hallmarks” – särskilda egenskaper hos cancerceller
Cancer hallmarks are biological capabilities that are acquired during neoplastic transformation and help in organizing the complexity of cancer development. Many natural products exert their anticancer effect through targeting one or multiple cancer hallmarks.
2.1. Genomic Instability
Genomic instability is a property of many tumor cells that can be triggered by different mechanisms such as telomerase destruction, centrosome amplification, epigenetic modifications, and DNA impairment [14]. In a normal cell cycle, the integrity of the genome is controlled by specific checkpoints and any abnormality in function of these checkpoints can lead to development of tumorigenesis [15,16]. These checkpoints are regulated by different oncogenes and tumor suppressor genes; nevertheless, cancer cells can modify the functions of these genes resulting in stimulation of uncontrolled cell growth [16].
2.2. Sustained Proliferative Signaling
Modulating the expression of growth-promoting signals is a prominent feature of cancer cells in order to maintain their uncontrolled cell division and proliferation [17]. The essential targets to inhibit sustained proliferation in cancer include the following signaling pathways: hypoxia-inducible factor-1 (HIF-1), NF-κBs, PI3K/AKT, insulin-like growth factor receptor (IGF-1R), cyclin-dependent kinase (CDKs), and estrogen receptor signaling [18].
2.3. Evasion of Anti-Growth Signaling
The evasion of antigrowth signals is another strategy implemented by cancer cells to preserve proliferation. Blocking tumor suppressor genes that regulat the antigrowth signals, as well as mutations in these genes, have been detected in cancer cells [16]. In addition, the most identified mutated tumor suppressor genes is p53 followed by ataxia-telangiectasia mutated (ATM), cyclin-dependent kinase inhibitor 2A (CDKN2A), phosphatase and tensin homolog (PTEN), adenomatous polyposis coli (APC), breast cancer gene 1 and 2 (BRCA1 and BRCA2), retinoblastoma (RB), and Wilms tumor (WT1) [18].
2.4. Resistance to Apoptosis
Cancer cells can promote the overexpression of anti-apoptotic proteins eventually suppressing the normal programmed cell death [17]. Moreover, cancer cells can limit or bypass apoptosis via many pathways such as altering the function of p53 tumor suppressor gene, increasing the expression of antiapoptotic regulators (Bcl-2 and Bcl-xL), promoting survival signals (Igf1/2), reducing the levels of proapoptotic factors (Bax, Bim, Puma), and suppressing the signals of the extrinsic ligand-induced death pathway [17].
2.5. Replicative Immortality
Cancer cells are recognized for their limitless replicative potential, which mediates tumor progression and invasion. Telomerase is a specialized reverse transcriptase that extends the ends of shortening chromosomes in dividing cells [16,19]; hence, activation of this enzyme is the key to maintain continuous cell division in many types of cancer [17]. In addition, replicative immortality can be modulated by suppressing many targets including telomerase, mTOR, CDK4/6, CDK 1,2,5,9, Akt, and PI3K [18].
2.6. Dysregulated Metabolism
Altering energy metabolism has been confirmed to be a cancer-associated trait, which involves the stimulation of many oncogenes and mutated suppressor genes [17]. In order to increase glucose uptake and lactate production, several glycolytic enzymes are activated, including hexokinase 2 (HK2), 6-phosphofructo-2-kinase/fructose-2,6-biphosphatase 3 (PFKFB3), and pyruvate kinase isoform M2 (PKM2) [16]. In addition, overexpression of other metabolic regulators such as hypoxia-inducible factor 1 (HIF-1) and Myc oncogene was observed in cancer cells [20,21].
2.7. Tumor-Promoting Inflammation
A specific association between chronic inflammation and cancer development has been observed [22,23]. Furthermore, several factors have been identified for their crucial role in stimulating cancer-related inflammation, including cytokines (interleukins, TNF-α, TGF-β, and granulocyte macrophage colony-stimulating factor), chemokines, and transcription factors (NF-kB, STAT3, HIF-1-α) [22].
2.8. Angiogenesis
During the malignancy stage, an “angiogenic switch” is triggered in tumor cells, which involves stimulation of angiogenic factors that mediate vascularization (blood vessels formation) [24]. These new growing blood vessels would supply the dividing cancer cells with oxygen and nutrients, which are essential to sustain cell proliferation [24]. This angiogenesis process is regulated by many transmembrane proteins and pathways, including vascular endothelial growth factor (VEGF), VEGF receptor 2 (VEGFR2), Tie-angiopoietin pathways, platelet-derived growth factor (PDGF), epidermal growth factor (EGF), and hepatocyte growth factor (HGF) [24,25].
2.9. Tissue Invasion and Metastasis
Cancer metastasis is a multi-step process that starts with local invasion of cancer cells into the surrounding tissues. The next step is intravasation into the nearby vessels, extravasation to distant tissues and organs, and finally adaptation to a new microenvironment during which micro-metastases will progress into a secondary tumor [17]. Tumor cell metastasis is known to be initiated by the disruption of cell–cell adhesion, which is comprised of tight junctions, adherens junctions, gap junctions, desmosomes, and hemidesmosomes [26].
2.10. Immune Evasion
Cancer cells apply different strategies to evade immune surveillance. These include modulating immune checkpoint pathways and recruiting immunosuppressive cells (e.g. regulatory T cells and myeloid-derived suppressor cells). Additional mechanisms involve impairing some elements of the immune system (e.g. suppressing infiltrating CTLs and NK cells by overexpression of TGF-β or other immunosuppressive factors) [17]. Figure 1 summarizes the cancer hallmarks with the main regulating markers.
Senaste kommentarer