Search Results for: andning

Den verkliga(!) kopplingen mellan balans och hälsa

27 juni, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Som du kanske hört så finns det studier som visar en koppling mellan balans och hälsa. Bl.a. är risken för demens och dödlighet mindre om man har god balans.

Man förknippar ofta åldrande med nedsatt balans, som om det skulle vara en normal del av åldrande. Men frågan är om det verkligen är så?

Det viktiga här är att tänka några steg längre än att bara träna på att stå på ett ben när du borstar tänderna. Alltså, inget fel med att stå på ett ben, men det är betydligt mer än detta som ligger bakom, och som krävs, vilket många inte förstår.

Vad säger studierna

En av de senaste studierna på området visar att personer över 50 år som har svårt att hålla balansen, verkar ha en högre risk att dö inom tio år.

Brasilianska forskare studerade ca 1700 personer. Försökspersonerna fick genomföra ett enkelt test där de skulle stå på ett ben i tio sekunder. De fick tre försök på sig. Armarna längs med sidan och med ena foten vilandes mot vaden på det stående benet.

Risken för att avlida under de kommande tio åren var nästan dubbelt så hög hos dem som inte klarat testet, även efter att man kontrollerat för ålder, kön och kända sjukdomstillstånd. Forskarna tycker att testet borde ingå i hälsoundersökningar hos medelålders och äldre, för att flagga för eventuella framtida hälsorisker.

Tidigare studier har också visat samband mellan nedsatt balans och risk att utveckla demens/ Alzheimers.

Studierna säger dock ingenting om orsakssambandet. Dvs varför är sämre balans kopplat till nedsatt hälsa?

Orsakssamband

Balansen är kopplad till våra ögon, vår syn, vi har balansorgan i innerörat och i våra leder – tex i fotlederna. Men balans (och balansreceptorerna i lederna) kräver också att vi kan slå på våra djupast liggande hållningsmuskler – och här brister det för många.

Får vi inte ordning på de här hållningmusklerna så hjälper det bara marginellt att stå och träna på en balansplatta eller att borsta tänderna på ett ben.

Och det intressanta här är ju att en sämre hållning ger en massa andra effekter i kroppen. Om du tex hamnar i en position med krum rygg så kan inte diafragman arbeta som den ska. Fungerar inte diafragman som den ska så blir din andning ytligare och sämre. En bra andning är en av de viktigaste faktorerna för hälsa. Ytterligare en effekt av att inte diafragman kan arbeta som den ska är att lymfsystemet då inte får tillräcklig cirkulation. Diafragman är en viktig pump för att lymfa ska cirkulera i kroppen. Lymfan behövs för kroppens “renhållning”, immunförsvar mm. Diafragman påverkar även glymfsystemet, hjärnans reningssystem. Så även hjärnan blir sämre “städad” av en dålig hållning och därmed dålig balans.

Förutom diafragman och de effekterna jag beskrev ovan, så påverkas även blodcirkulationen, och de inre organen etc negativt av att bröstkorgen är stel och ihoptryckt.

Mer om lymfsystemet bl.a. i populära podcastavsnitt 119, 120, 271 https://4health.se/119-anders-lonedal-lymfa-anledningen-till-att-du-kan-andas-dig-smal-och-frisk-och-att-du-kan-vara-overviktig-utan-att-vara-fet
Och om glymfsystemet i avsnitt 277: https://4health.se/277-anders-lonedal-glymfsystemet-hjarnans-reningsverk-och-den-gemensamma-faktorn-for-stress-somn-och-hallning

Dålig balans hänger ofta ihop med krum rygg och platt rumpa – vilket är ett par av de vanligaste tecknen på dålig hållning och svag hållningsmuskulatur, bla den djupa höftmuskulaturen.

Får vi inte ordning på de här hållningmusklerna så hjälper det bara marginellt att träna på balansplatta eller borsta tänderna på ett ben🤷‍♀️

Vad kan man göra då?

Lyssna på podcastavsnitt 184 (bara 10 minuter) just på detta tema, på de verkliga orsakerna till försämrad balans, och hur du på riktigt kan förbättra din balans. Lyssna i din podcastapp i din telefon, eller här https://4health.se/184-balans-med-markus-greus

https://bjsm.bmj.com/content/early/2022/06/22/bjsports-2021-105360

https://www.sciencedaily.com/releases/2009/03/090310104744.htm

https://sverigesradio.se/artikel/svarighet-att-sta-pa-ett-ben-kopplat-till-okad-risk-for-tidig-dod

CBD-olja – mot inflammation, värk, cancer, oro, sömnproblem mm

16 maj, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 11 Comments

Vad är CBD

Cannabis sativa är ett växtsläkte med ca 100 olika stammar. Där ingår både den lagliga industrihampan och den narkotikaklassade växten cannabis. CBD är en förkortning av cannabidiol – ett ämne i hampa utan rusgivande effekt. Det utvinns bl.a. ur laglig industrihampa.

THC är det kända rusgivande ämnet i cannabis. CBD-olja innehåller mycket lite THC – oftast mindre än 0,2 %.

Läs mer i detta inlägg: https://4health.se/medicinsk-cannabis-cbd-thc-mm & tidigare om CBS: https://4health.se/?s=cbd

Hur fungerar CBD i kroppen

Alla däggdjur har ett signalsystem, det Endocannabonioda Systemet (ECS), som via cannabinoider och receptorer reglerar funktioner i kroppen. Kroppen har också kroppsegna cannabinoider för detta system. System i kroppen som påverkas och regleras av detta system, ECS, är t.ex centrala nervsystemet, hjärt – och kärlsystemet, immunsystemet och hormoner. ECS påverkar alltså många av kroppens funktioner.

CBD innehåller cannabinoider, vilket aktiverar immunförsvaret med hjälp av det kroppsegna endocannabinoida systemet. Detta system har visat sig vara en viktig del av vårt immunförsvar, men upptäcktes relativt nyligen, år 1995.

Endocannabinoida systemet är alltså ett kroppseget signalsystem och en del av immunförsvaret. Cannabis påverkar det här systemet, man kan säga att CBD har potential att aktivera vår självläkande förmåga genom att påverka det här.

Receptorer som CB1 och CB2 aktiveras av kroppens egna cannabinoider, men också av cannabinoider som t.ex CBD (Cannabidiol), CBG (Cannabigerol), THC (tetrahydrocannabinol) som tillförs utifrån. Ungefär 120 olika cannabinoider återfinns i hampa.

Vi har som sagt inte känt till det här systemet i mer än drygt 20 år, så det finns ännu mycket forskning kvar att vänta.

Återigen – Läs gärna tidigare inlägg som reder ut begrepp som CBD, THC mm: https://4health.se/medicinsk-cannabis-cbd-thc-mm

Varför får du inte mer information om CBD / var hittar du CBD

Det finns allt fler hampaodlare i Sverige, men distributörer och hampaodlare får inte förespråka eller marknadsföra de medicinska effekterna, utan enbart hänvisa till de studier som gjorts.

Det finns ganska mycket att läsa om CBD och dess verkan, men många som arbetar med vård och hälsa är dåligt pålästa. Dessutom finns en stor dos tabu som gjort att inte tillräckligt med finansiering skett för att utföra större studier och projekt. Men allt mer kommer, och USA och Israel ligger i framkant här med forskning sedan 60-talet. Ju mer CBD och Hampa etablerar sig på den svenska marknaden, desto mer forskning är att vänta även här i Sverige.

EIHA (European Industrial Hemp Association) arbetar för att belysa och öka kunskap; och minska gapet mellan lagar förordningar och okunskap. Samt för att skapa möjligheter att marknadsföra och distribuera CBD-produkter.

Via denna sida kan du hitta CBD-olja i Sverige: https://cbdsverige.com

Användningsområden

Cannabis är en läkeväxt med lång historia. Den användes tidigt i Asien mot ledvärk/reumatism och mentala sjukdomar.

CBD har visat sig verksamt mot bl.a. värk, epilepsi, depression, ADHD, psykos och inflammation. Mot cancer, psoriasis, Parkinson, MS, oro, acne, hjärtsjukdomar och sömnproblem:

CBD har i studier visat sig kunna minska både värk och inflammation i personer med inflammatoriska sjukdomar. Detta bl.a. genom att påverka olika antioxidativa processer i kroppen (se bild ovan).
CBD används av många mot oro och sömnbesvär. Det finns studier som visar att det kan hjälpa både med insomning och mot uppvaknande, åtminstone kortsiktigt. De långsiktiga effekterna på sömn är mer oklara. Det används också mot depression.
Några av de starkaste bevisen är för användning av CBD vid epilepsi. Och det finns numera till och med läkemedel med CBD mot epilepsi.
CBD används också flitigt av personer med cancer. Här anses dock bevisen vara mer sparsamma. Men det florerar många solskenshistorier där personer med cancer använt CBD tillsammans med andra naturliga preparat mot cancer. Det finns också studier som visar att CBD hämmar tillväxt av tumörer, och att det ökar apoptos (programmerad celldöd) i vissa sorters cancerceller. Jag har lagt till ett antal länkar till studier på detta nedan och en bild längre ner som förklarar mekanismerna. De som rekommenderar CBD mot cancer brukar rekommendera höga doser, runt 1 g per dag, medan vanliga doser för mildare besvär brukar ligga på några tusendelar av det, 4-50 mg.

Tänk på att CBD kan påverka omsättningen av andra läkemedel i kroppen, inklusive blodförtunnande medicin. Så tar du läkemedel behöver du rådgöra med läkare / FASS etc.

Hampaväxten har också helt andra användningsområden, t.ex. som mat (protein- och fiberrik och rik på essentiella fettsyror i form av omega-3 & omega-6) och djurfoder. Fibrerna utvinns för olika syften, och växten används även till tyger och pappersframställning. Det är i blomman som cannabinoiderna finns. I fröna, där fettsyrorna och proteinet utvinns, finns inte cannabinoiderna.

En väldigt potent planta med oändliga möjligheter inom många branscher, som dessutom är hållbar och miljövänlig att odla.

CBD och dess påverkan på mekanismer som har effekt mot cancer

https://www.health.harvard.edu/blog/cannabidiol-cbd-what-we-know-and-what-we-dont-2018082414476

CBD och inflammation / antioxidativ effekt:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7023045/

CBD vid epilepsi:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/30390221/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6514832/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7012327/

CBD och sömn:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28349316/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31120284/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7388834/

CBD och mental hälsa:
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24923339/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31039391/

CBD mot cancer:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6387667/
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23544909
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14617682
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27149140
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21566064
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20859676
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22110202
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22198381

Forskning: Den vanligaste diabetesmedicinen kan öka risk för fosterskador med 40%

19 april, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Mäns användning av diabetesläkemedel strax före befruktningen är kopplad till en 40-procentig ökning av fosterskador, visar en ny studie.

Det är metforminanvändning hos män är kopplad till en 40% högre risk för fosterskador hos avkomman, enligt studien som publicerats i tidskriften Annals of Internal Medicine.

Metformin är ett förstahandsläkemedel vid behandling av typ 2-diabetes.
Forskningen, som gjorts i Danmark, använde nationella register för att följa över 1 miljon födslar mellan 1997 och 2016 och jämförde risken för stora fosterskador hos spädbarn baserat på faderns exponering för diabetesmedicin. Studien observerade endast barn som föddes av kvinnor under 35 och män under 40. Spädbarn födda av kvinnor med diabetes exkluderades.

Forskarna ansåg att män exponerades för metformin om de fyllde ut ett recept på det under de tre månaderna före befruktningen, vilket är hur lång tid det tar för de befruktande spermierna att mogna helt.

Förekomsten av fosterskador hos spädbarn där mannen hade diagnosen typ 2-diabetes, men som inte tog metformin, var 3,1 %, men frekvensen var 4,6 % hos barn där pappan tagit metformin.

Genitala fosterskador hos pojkar var den fosterskada som stack ut mest i studien och visade statistiskt signifikant ökad risk.

Bebisarnas syskon påverkades inte om inte pappan exponerats för metformin även i samband med befruktningen där.

Tidigare forskning har visat att diabetes både kan försämra spermiekvaliteten och manlig fertilitet. Därför jämförde forskarna också frekvensen av fosterskador hos barn till män som tog insulin med de som tog metformin för att säkerställa att en diabetesdiagnos i sig inte var en bidragande faktor. De fann att insulinanvändning inte var förknippad med en förändring i antalet fosterskador.
Forskarna fann inte något signifikant samband mellan fosterskador och faderns exponering för diabetesmedicin förutom metformin.

Forskaren Germain Buck Louis uttrycker att det finns bevis från tidigare studier som tyder på att förändrade testosteronnivåer kan vara en underliggande mekanism för att förklara dessa fynd.

Ur studien:

Diabetes reduces semen quality and increasingly occurs during reproductive years. Diabetes medications, such as metformin, have glucose-independent effects on the male reproductive system. Associations with birth defects in offspring are unknown.
Objective:
To evaluate whether the risk for birth defects in offspring varies with preconceptional pharmacologic treatment of fathers with diabetes.
Design:
Nationwide prospective registry-based cohort study.
Setting:
Denmark from 1997 to 2016.
Participants:
All liveborn singletons from mothers without histories of diabetes or essential hypertension.
Measurements:
Offspring were considered exposed if their father filled 1 or more prescriptions for a diabetes drug during the development of fertilizing sperm. Sex and frequencies of major birth defects were compared across drugs, times of exposure, and siblings.
Results:
Of 1 116 779 offspring included, 3.3% had 1 or more major birth defects (reference). Insulin-exposed offspring (n = 5298) had the reference birth defect frequency (adjusted odds ratio [aOR], 0.98 [95% CI, 0.85 to 1.14]). Metformin-exposed offspring (n = 1451) had an elevated birth defect frequency (aOR, 1.40 [CI, 1.08 to 1.82]). For sulfonylurea-exposed offspring (n = 647), the aOR was 1.34 (CI, 0.94 to 1.92). Offspring whose fathers filled a metformin prescription in the year before (n = 1751) or after (n = 2484) sperm development had reference birth defect frequencies (aORs, 0.88 [CI, 0.59 to 1.31] and 0.92 [CI, 0.68 to 1.26], respectively), as did unexposed siblings of exposed offspring (3.2%; exposed vs. unexposed OR, 1.54 [CI, 0.94 to 2.53]). Among metformin-exposed offspring, genital birth defects, all in boys, were more common (aOR, 3.39 [CI, 1.82 to 6.30]), while the proportion of male offspring was lower (49.4% vs. 51.4%, P = 0.073).
Limitation:
Information on underlying disease status was limited.
Conclusion:
Preconception paternal metformin treatment is associated with major birth defects, particularly genital birth defects in boys. Further research should replicate these findings and clarify the causation.
Primary Funding Source:
National Institutes of Health.

https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/M21-4389

https://edition.cnn.com/2022/03/28/health/paternal-metformin-use-birth-defects/

Linsgryta – glutenfri, mejerifri, vegansk

18 mars, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Jag är själv inte vegan, men jag har en handfull veganska “go to”-recept som är utmärkta när man bjuder en salig blandning människor, eftersom de både är fria från allergener som gluten, mjölk och ägg; och dessutom veganska. För mig är det alltid viktigast att laga maten på bra och rena råvaror, och jag äter gärna en vegetarisk måltid ibland, men då vill jag att det är “riktiga recept” och inte något baserat på ersättningsprodukter som veganfärs och liknande. Men vegansk eller vegetarisk mat lagad från grunden, såsom tex indisk mat ofta är, passar mig perfekt.

Via kategorin recept https://4health.se/category/recept hittar du hundratals recept och på sistone har jag lagt upp ytterligare ett par av mina sådana här veganska “go to”-maträtter

Här kommer en enkel linsgryta som du enkelt kan variera med olika sorters grönsaker och kryddor.

Du behöver:

1 lök
3 klyftor vitlök
kokosolja att steka i
1/2-1 knippe selleri
1 röd paprika
Rotfrukter motsvarande minst 4 stora morötter (går bra med enbart morötter eller blandade rotfrukter)
ca 1 cm ingefära (hacka eller riv)
ett par tsk salt (smaka av)
2 paket tomatkross och ev. upp till 4 dl vatten
grönsaksbuljong/fond eller använd, som jag gör, andra smakförhöjare som kelp, selleri, libbsticka och mer salt
2,5 dl linser av valfri färg (dvs gröna, röda eller gula)
ev ytterligare kryddor om du vill variera smaksättningen – tex peppar, muskot, spiskummin, gurkmeja, chili eller kryddblandningar som garam masala eller shawarama.
persilja

Skala och skär grönsakerna (morot, selleri, paprika mm) till mindre bitar
Hacka lök och vitlök fint och fräs försiktigt i kokosoljan i en gryta / stor kastrull
Tillsätt grönsaksbitarna och fräs med det andra
Tillsätt hackad ingefära och slå på tomatkross och ev. vatten (så att det täcker grönsakerna ordentligt)
Tillsätt buljong eller “motsvarande” kryddor/örter
Skölj linserna och tillsätt till grytan
Tillsätt ev. ytterligare kryddor om du önskar smaksätta på annat vis
Låt puttra under lock i ca 10-15 min tills moroten mjuknat och linserna är klara
Smaka ev. av med mer salt
Toppa med persilja
PS. Äter du mejeriprodukter är det gott att servera en klick creme fraiche till. Och man kan också göra en persiljeolja på 3 msk olivolja, ett par klyftor finhackad vitlök och finhackad bladpersilja

Matig gryta/soppa med indiska smaker – glutenfri, mejerifri, vegansk

7 mars, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Den här goda och matiga soppan (eller grytan) går att variera på många sätt (du kan t.o.m göra vegetariska biffar på resterna). Den fungerar dessutom att bjuda de flesta på, då den är fri från alla vanliga allergener och även vegansk. Du kan variera mängden grönsaker och rotfrukter så att den blir mer som en soppa eller som en fastare gryta. Och den är god precis som den är, utan några tillbehör.

Du behöver (för att göra en fastare gryta så bör du ha så mycket grönsaker etc så att vätskan bara precis täcker, dvs de “högre” mängdanvisningarna för grönsaker) :

ca 0,5 kg butternut-pumpa (inte pumpasäsong? Byt ut pumpan mot valfria rotfrukter – gärna något med lite sötma)
ca 2-4 stora morötter (som sagt, mängd beror på önskad konsistens)
Ca 100-250 g grönkål eller andra gröna blad – gärna blasten från blomkål, broccoli eller brysselkålsplantan
Kokosolja till stekning
1 lök eller purjolök
4 vitlöksklyftor
ca 1,5 msk riven ingefära
1 tsk gurkmeja
Övriga kryddor: Använd något som ger hetta samt blandade indiska kryddor. Förslagsvis:
Hetta: 1 röd chili och/eller 1 tsk currypasta
Indiska kryddor: 1 msk garam masala (kryddblandning) eller krydda fritt tex med spiskummin, svartpeppar, kardemumma, kryddnejlika, kanel och muskot
8 dl kokosmjölk (2 burkar)
Lite grönsaksbuljong/fond eller använd andra smakförhöjare som kelp, selleri, libbsticka och mer salt
4-6 dl kikärtor och linser (förkokta) – tex 1 förpackning kikärter och 1 förpackning gröna linser
Ev 1 msk glutenfri soja / tamari
Salt

Skala och skär pumpa och morot till mindre bitar
Hacka lök och vitlök fint fräs försiktigt i kokosoljan i en gryta
Tillsätt ingefära, chili och kryddorna i “fräset”
Tillsätt kokosmjölk och ev buljong
Lägg i morot och pumpabitarna och låt puttra under lock i ca 10-15 min tills de mjuknat
Hacka gröna blad grovt och tillsätt i grytan
Skölj kikärtor och linser och tillsätt till grytan ett par minuter tills de är varma
Smaka av med soja och salt
Mixa gärna grytan halvslät med stavmixer och toppa med lite örter

❗️Tips: Har du rester kvar och vill variera dig? Om du har tillräckligt fast konsistens på grytan så kan du bara blanda ner lite bikarbonat, 1 msk valfritt glutenfritt mjöl (potatismjöl, bovete el dyl) och en skvätt olivolja i resterna, forma till vegetariska biffar och stek 🤗

Ps. Du vet väl att det finns 100-tals recept via kategorin “recept” https://4health.se/category/recept

Nyttiga pizzor 🍕

18 februari, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 2 Comments

Många ville veta mer om pizzorna från For Real! Foods som jag testade (läs här: https://www.instagram.com/p/CZzNV4nsn-I/) – var man köper dem, vad de innehåller etc. Så här kommer lite information. Och vill du hellre göra egen mjölfri pizza så har jag lagt upp många förslag genom åren som du hittar här: https://4health.se/?s=pizza

Av mig fick pizzan från For Real! Foods utan tvekan väl godkänt och de är nu med och sponsrar några podcastavsnitt 🙏. Som jag tror att ni vet är jag väldigt restriktiv med vem som får vara med i podcasten. Mina krav är att det är något jag själv kan stå för, och som du som lyssnare kan ha nytta/användning av. Det gör tyvärr att de flesta större företag inte kvalificerar sig. Men det gör mig lycklig att det dyker upp allt fler små företag med eldsjälar som önskar en förändring. Och jag är så glad när några av dessa väljer att ge sitt stöd till podcasten. Det är en förutsättning för att kunna lägga så mycket tid på att producera gratis content.

Jag tyckte att pizzorna var fantastiskt goda, de innehåller helt rena råvaror, inga tillsatser och är godkända av Äkta Vara. De är helt fria från spannmål/gluten – bottnarna görs på vitkål med lite mandelmjöl, ägg mm. Detta gör dem också low carb. Det finns också ett andra alternativ, där bottnen görs på kyckling (frigående).

De funkar inte för dig som äter AIP – de innehåller mozzarella, parmesan och ägg. Personligen äter jag aldrig gluten/spannmål. Och inte heller äter jag mejeriprodukter till vardags, men mejerier som ost äter jag i mindre mängder någon gång ibland, så dessa pizzor passar utmärkt för dessa tillfällen. Det var många år sen jag åt en riktigt god pizza, det här känns därför väldigt lyxigt! Det, och att överhuvudtaget hitta “färdigmat” som jag vill köpa.

Jag skulle säga att pizzorna är för dig som vill äta rena bra råvaror och undvika processad mat, tillsatser mm. Och för dig som vill äta mer näringstät mat istället för tom energi, och även för dig som äter lågkolhydratkost. Pizzorna innehåller naturligt bl.a. bra nivåer av fetter och protein; vitamin B12, B6, folat och B2; vitamin A, C och D; zink, koppar och selen.

Hur jag äter dem

Pizzorna blir bäst på full ugnsvärme och gräddas då max 10 minuter. Jag passar på att slänga in lite grönkål med salt och olivolja i ugnen under tiden – blir gott med detta, eller en morots- och vitkålssallad, till pizzan. Eftersom den mättar mer än “vanlig” pizza så räcker det med en halv de gånger jag inte är vrålhungrig, särskilt med tillbehör till.

Var köper man

Pizzorna finns att köpa i frysdisken i utvalda ICA- och Coopbutiker (här kan du se vilka) , men går också få som hemleverans från mathem.se och på forrealfoods.se . Blev så glad att även jag kunde få dem levererade till mig som bor på landet! Ofta funkar inte hemleverans till min adress.

Eldsjälarna bakom

Jag blev kontaktad av Daniel och Kristin som berättade att de började sin resa efter att ha lyssnat på podden ✨Så kul ju! De skrev bl.a.

“Hej Anna och tack för allt du gör i kampen för en bättre folkhälsa[…] Efter att ha lyssnat på dig […] under många år bestämde sig jag och min fru att hoppa av våra jobb och starta For Real! Foods. Vår första produkt, som vi lanserade för ett år sedan, är en nyttigare fryspizza med botten på bla lokalodlad vitkål helt utan spannmål och tillsatser. Fokus på näring, naturligt och gott såklart!”

Kristin och Daniel såg folkhälsan bli sämre. De såg hur livsmedelsjättarna fortsätter att fylla våra hyllor med ultraprocessad och näringsfattig mat, utan hänsyn till vår hälsa och klimatet; och kände att de ville göra något.
Efter 10 år i Stockholm valde de att återvända till Skärhamn på Tjörn och börja bygget av sin lilla fabrik.

Tillverkning

Allting görs av dem själva från grunden i deras fabrik. Pizzorna bakas alltså helt i den egna lilla fabriken och säljs frysta.

Vitkålsbotten görs på svensk lokalodlad vitkål; och blandas med ägg från svenska frigående höns, mandel, mozzarella och parmesan; som sedan handpressas till en tunn botten.
Kycklingbotten görs på svensk kycklingfärs från frigående höns som blandas med ägg, mozzarella och parmesan som sedan handpressas till en tunn botten.

Mer på deras hemsida: https://www.forrealfoods.se

Arbeta hälsosamt: Rätt utrustning, dagsljus, arbetsställning, och hur du sitter korrekt – stol vs sadelstol

11 januari, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Utomhuskontor i januari – oh yes! ✨
Så himla glad för mitt lilla smidiga höj- och sänkbara bord från Salli
Det var detta jag nämnde i senaste podcastavsnittet och där vi fått en rabattkod, sparre , som ger hela 20% rabatt på sadelstolar och bord 🥳
Superenkelt att flytta ut det utomhus för att få bra arbetsställning även när jag får min dagliga dos dagsljus 😊
Ofta står jag och arbetar vid det, men jag gillar att växla mellan att stå och att använda min sadelstol (som för övrigt används till allt från arbetsstol till köksstol).

Här kommer ett faktaspäckat inlägg som har att göra med både dagsljus och arbetsställning – om att stå och arbeta, variera ställning, problemen med att sitta på vanlig stol och att använda sadelstol istället.

Varför dagsljus mitt i vintern?

Serotonin och mentalt mående: Serotonin är en “må-bra-signalsubstans” och en av de lugnande budbärarna mellan nervceller, bl.a. i hjärnan. Den är kopplad till skratt, lek, sex och gott humör. Den är också viktig för sömnen eftersom serotonin är förstadie till melatonin, vårt främsta sömnhormon. Fler timmar i dagsljus ger mer bildning av serotonin i hjärnan.
Sömn: En god natts sömn börjar på morgonen! Dagsljus, särskilt tidigt på dagen, ökar dina chanser till en god natts sömn. Att vistas i dagsljus på dagen hjälper kroppen till sin normala dygnsrytm. Det hjälper för att de hormoner som påverkar sömnen ska utsöndras vid rätt tidpunkt och i rätt mängd. Tänk på att de celler som påverkar sömnhormonerna framförallt finns i/bakom ögonen, så gå inte omkring med mörka solglasögon jämt.
Förebygg allvarlig sjukdom: Att undvika att vistas i dagsljus och sol kan vara en lika stor riskfaktor som rökning, stillasittande och övervikt när det gäller hjärt-kärlsjukdom och död visar forskning
D-vitamin: Framåt slutet av februari/ början av mars fram till mitten av oktober står solen så pass högt att din kropp kan bilda D-vitamin när solens strålar träffar din hud
Blodtryck: Studier visar att när vi exponeras för dagsljus och solljus så sänks/normaliseras blodtrycket.
Med mera: Lyssna på podcastavsnitt 98 om dagsljus, på temat “Solljus, mer än bara D-vitamin” https://4health.se/98-solljus-mer-an-bara-d-vitamin

Detta ☝️är några av anledningarna till att jag kör utomhuskontor en del av dagen året om

Varför stå och arbeta?

Motverka stillasittande: Antar att du lärt dig att fysisk aktivitet är viktigt för hälsan? Men det är viktigare att undvika stillasittande än att träna (Läs mer: https://4health.se/viktigare-att-inte-sitta-still-an-att-trana). Så byt arbetsställning ofta, och stå ibland
Blodcirkulation: Att stå och arbeta, och inte minst att byta arbetsställning ofta, främjar blodcirkulation, vilket är viktigt för din hälsa på många sätt
Andning: Det är lättare att andas ordentligt och tillräckligt djupt när vi står (eller sitter helt korrekt). Och andningen är mycket viktig för hälsan. Mer om andning bl.a. i podcastavsnitt 99, 119, 120, 278 och 283. Börja tex här: https://4health.se/99-anders-olsson-medveten-andning
Hållning: Många tycker att det är enklare att stå med korrekt hållning, än att sitta. För att kunna andas korrekt och aktivera diafragman krävs det att du har en okej hållning. Kutar du och går ihopsjunken kan du inte andas tillräckligt djupt. Lyssna på podcastavsnitt med Markus Greus för en bättre hållning. Du hittar alla i podcastregistret, men börja tex här: https://4health.se/176-markus-greus-postural-traning-smartfri-och-rorlig-fran-dag-1
Lymfsystemet: Att stå är bättre än att sitta för ditt lymfsystem. Du behöver aktivera skelettmusklerna för att pumpa runt lymfa i kroppen. Några särskilt viktiga muskler är vadmusklerna, så att stå är bättre än att sitta. Gör gärna några tåhävningar ibland.
Lymfsystemet gynnas dessutom både av korrekt andning och hållning. Diafragman aktiveras när vi andas tillräckligt djupt (för detta krävs en upprätt hållning). Och diafragman har en väldigt viktig roll i att pumpa runt lymfvätska i kroppen.
(Mer om lymfsystemet bl.a. här https://4health.se/ditt-viktiga-lymfsystem-konkreta-tips och i podcastavsnitt 119, 120 och 271)
Matsmältning: Vi är gjorda för att stå och gå mycket, vilket sätter ett korrekt tryck på tarmar och matsmältning. Att sitta mycket är negativt för matsmältningen och kan bidra till IBS och SIBO
Biomekanik: Om du spenderar stora delar av dagarna i en viss ställning, tex med höftböjning på en stol, istället för att röra dig mellan olika ställningar så ökar risken bl.a. för plack i artärer på ett visst ställe. Varför får du det just på detta ställe? Jämför blodet som flödar genom dina blodkärl med en boll som rullas i en korridor. Om korridoren har en konstant böj/sväng på ett visst ställe kommer bollen att interagera med väggarna på ett väldigt specifikt sätt. Rör du dig, och korridoren (blodkärlen) ändrar form hela tiden, så studsar också bollen på olika ställen hela tiden. Men har du samma böj i korridoren så kommer samma punkt mellan vägg och boll interagera. En kollision med väggen på samma ställe hela tiden. En gång på ett ställe spelar ingen roll, men kollision på samma ställe jämt leder till slut till skada. Plack är ett skydd, en förstärkning på väggen (i kärlen). För kroppen är det värre (i alla fall kortsiktigt) om kärlet går sönder, så kroppen förstärker med plack.
Så vill du undvika plack i blodkärlen så variera ditt rörelsemönster, dina arbetsställningar och din träning!
Mer på det spännande ämnet biomekanik https://4health.se/?s=biomekanik och i podcasten: https://4health.se/avsnitt-21-undvik-vark-och-skada-sa-paverkar-du-din-bindvav-och-sa-har-undviker-du-belastningscancer-och-arteriellt-plack

Så ja, jag försöker stå och arbeta emellanåt (även om jag också hamnar i soffan ibland 😉 )
Mitt eget höj- och sänkbara bord är Salli Small Desk (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Varför sadelstol? Problemen med att sitta på vanlig stol

Problemen med att sitta på vanlig stol nämnde jag delvis ovan, inte minst under punkten biomekanik (Läs mer bl.a. här: https://4health.se/plack-i-artarerna-ar-din-raddning-inte-problemet-utan-ett-symtom-pa-nagot-annat-biomekanik-del-5). Men egentligen alla fördelar med att stå och arbeta är, om du vänder på dem, nackdelarna med att sitta på en vanlig stol.

Att sitta på en vanlig stol kräver också att man hela tiden är uppmärksam och anstränger sig för att sitta med en korrekt hållning. Det är så lätt att man sjunker ihop och sitter fel. Detta påverkar i sin tur muskler och värk, hållning, andning, cirkulation, lymfsystem osv

Vid traditionellt 90 graders-sittande belastas ryggkotor och diskar felaktigt. Vi trycker ihop diskarna framtill och ryggens muskler och ligament är ständigt uttänjda vilket ger dålig cirkulation, svaga muskler och ökar risken för värk, ryggskott och diskbråck. Blodcirkulationen fungerar dåligt, vilket kan bidra till hjärtsjukdomar, högt blodtryck mm.

När du sitter på an sadelstol får du de flesta fördelarna som du får när du står och arbetar. Du hamnar mer naturligt i en stolt upprätt hållning och med bäckenet korrekt tippat. Det är “svårare” att sitta som en hösäck helt enkelt 😄 Har du ridit så sitter du ungefär som i en sadel.

På en sadelstol hamnar vikten dessutom på sittbenen, i stället för på mjukdelarna där cirkulationen blir störd.

Ridande sittposition liknar en stående position mer, genom att axel, höft och häl är i samma lodräta linje.
Om fötterna placeras framför kroppen rundas ryggen för att kompensera den obalans som uppstår. Sitt istället på sadelstol, för fötterna bakåt, under dig, och tillåt bäckenet rotera framåt vilket gör att nedre delen av ryggen hamnar i en neutral och avslappnad sittställning

Knä- och höftleder bör vara i ca 135 graders vinkel när du sitter på en sadelstol. Svagt sluttande vinkel tillåter rotation av bäckenet framåt, så att du får en naturlig svank i nedre delen av ryggen och gör att nedre delen av ryggen är i en neutral och avslappnad sittställning.

Det blev så tydligt för mig när jag skadade mitt bäcken för ett tag sedan. Det kändes så onaturligt och obekvämt att sitta på vanlig stol och i soffa, men sadelstolen gick utmärkt.

Sadelstol ger ett aktivt, rörligt sittande. Man sitter i lodlinje, en position där vi är som starkast både fysiskt och mentalt. Bäckenet är i neutral framåtroterad position och det är skelettet som håller upp överkroppen. Musklerna är avslappnade och man är i balans. Diskarna är jämnt belastade och många små rörelser gör att man stärker rygg- och bålmuskler samtidigt som man sitter med bra, stolt hållning och ostörd cirkulation.
Du får då djupare andning som ger högre energinivå, bättre fungerande matsmältning och bättre koncentrationsförmåga – för att nämna några saker.

Lyssna gärna på podcastavsnitt 282 om hållning på kontor och hemmakontor. Många bra tips där (även om du inte väljer sadelstol)

Min sadelstol är en Salli SwingFit, i ljusgrå ulltyg Serendipity (rabattkod sparre ger 20% rabatt)

Sitt rätt på sadelstol, och välj rätt stol

Att sitta på sadelstol är lite annorlunda. Men mycket skönare och bättre. Har du ridit så kommer det kännas väldigt naturligt.

Sätt dig genom att stå bredvid stolen, lyft ena benet över stolen bakifrån, över till andra sidan av stolen, och sitt sen ner.
Tänk på att inte sitta för långt fram på stolen, då kan det kännas obekvämt i grenen. Utan sitt i nära bakkanten på stolen.
För att ställa dig upp, flytta fram fötterna lite och ställ dig upp. På detta sätt stannar stolan kvar bakom dig.

I början är det inte så ovanligt att känna av ryggen och olika muskler, eftersom andra muskler än vad du är van vid arbetar. Det är övergående, du behöver bara ge kroppen lite tid att anpassa sig till den nya positionen.

Tänk också på att det är viktigt att välja en sadelstol som har delat säte, så som Salli sadelstol. Annars kommer trycket i underlivet göra att man tiltar bäckenet bakåt och så mister man den goda hållningen. Sätet ska också vara designat så att låren kan få plats vid sidan av stolen för att man skall kunna upprätthålla den neutrala bäcken positionen. På bilden på min Salli sadelstol kan du se att sätet buktar in där låren ska vara.

Missa inte heller podcastavsnitt på ämnet: https://4health.se/282-hemmakontor-kontorsarbete-allt-du-behover-tanka-pa-for-hallning-mot-vark-stress-mm-med-markus-greus

Så fungerar virus. Och frågorna vi måste ställa kring vaccination

4 januari, 2022 av Anna Sparre @ 4health.se 12 Comments

Vi behöver en bättre dialog kring Sveriges Covid- och vaccinationsstrategi, både på regerings- och myndighetsnivå, samt i samhället i stort, mellan individer.
Två av de viktigaste syftena med strategin är att avlasta vården samt att skydda riskgrupper. Låt oss titta lite närmare på hur vi uppnår detta.

Så fungerar virus

Hur virus fungerar i stort har jag skrivit och pratat om tidigare, bl.a. här: https://4health.se/ace2-och-covid-19-hur-ska-man-tanka-kring-tillskott-och-annat .

Det som är relevant för denna diskussion är att virus har mycket lätt för att mutera. Virus förändras ständigt genom mutationer, och nya varianter uppstår med tiden. Det är mer regel än undantag att virus muterar och anpassar sig till nya situationer – det är så viruset överlever.

När ett virus sprids mellan olika individer är det inte säkert att dess genetiska kod kopieras exakt, det är vanligt att viruset bildar en ny uppsättning genetiska koder. Detta kallas för mutation.

De mutationer som är fördelaktiga för virusets överlevnad blir de som fortsätter spridas. Helt enkelt eftersom fler virus med sådana mutationer överlever och kan föra sina gener vidare.

En mutation betyder i regel inte att viruset blivit farligare. Tvärtom, de blir ofta mildare över tiden. När ett virus orsakar allvarlig sjukdom försämras virusets förmåga att sprida sig. Det ligger inte i virusets natur att döda den som smittas, eftersom målet är att ständigt föröka sig. Viruset behöver ju våra kroppar för att överleva och fortplanta sig, så det gynnas inte av att vi dör.

Ju fler mutationer som sker, desto svårare för immunförsvaret att känna igen viruset. Inte minst gäller detta antikropparna, som ska känna igen viruset och utplåna det, som är mer specifika för en särskild virusvariant, än ett T-cellssvar (Läs mer här: https://4health.se/t-cellsskydd-mot-coronavirus-sa-funkar-det och lyssna gärna även på podcastavsnitt 279-281, där vi reder ut det här mer i detalj). Detta kan också vara en av anledningarna till att naturlig immunitet är överlägsen vaccination, eftersom vaccination i huvudsak handlar om antikroppar.

Hur skyddar vi riskgrupper? Varför övervaccinering av friska kan öka risken för riskgrupper

Att virus fungerar som beskrivet ovan, innebär också att de snabbt “lär sig” att kringgå läkemedel och vaccinationsstrategier. De varianter, de mutationer, som gynnar virusets överlevnad är ju också de som fortplantar sig och sprids mest. Virusvarianter som kan kringgå vaccinen kommer att befrämjas.

Det här innebär att vaccinen vid överanvändning snabbare tappar skyddseffekt för de mest utsatta. Ju fler vaccinerade, desto mer gynnas nya virusvarianter – mutationer som kan kringgå vaccinen.

Logiskt sätt borde vaccination av riskgrupper vara en god strategi. Om ett vaccin fungerar som önskat så skyddar det den vaccinerade mot sjukdom, mot symtom (Läs mer: https://4health.se/professorn-vaccin-skyddar-mot-sjukdom-inte-smitta).

Om ett vaccin fungerar, så kan du fortfarande smittas, men ditt immunförsvar har blivit upplärt av vaccinet, är redo, och ska snabbt ta hand om viruset så att du inte blir sjuk av det. Det finns alltså fortfarande en risk att du kan bära på viruset och smitta andra, även om risken bör vara mindre med ett väl fungerande vaccin. Många verkar invigas i en falsk trygghet i att de inte kan smitta andra om de bara är vaccinerade, vilket är ett ytterligare hot mot riskgrupper.

Men att våra skattepengar just nu går åt till att försöka övertala unga friska att vaccinera sig, och att vi inför en kontrollstruktur i form av vaccinationsbevis för att indirekt tvinga dessa att ta vaccinet, bör få utrymme att diskuteras och ifrågasättas.

Hur belastar vi vården så lite som möjligt?

Om vi tittar på statistiken (från Läkemedelsverket och Svenska Intensivvårdsregistret) så är risken att drabbas av biverkningar som är så allvarliga att de kräver intensivvård, högre än risken att vi behöver intensivvård pga covid-19 för många åldersgrupper. Så om syftet med vaccinationsbevis, och målet att vaccinera alla, är att vi måste avlasta vården, så måste vi ifrågasätta logiken i detta och våga diskutera siffrorna och strategierna. Se gärna filmklippet här. Tack kloke unge man, Rikard Sivard, som bjuder in till dialog på ett mycket ödmjukt sätt.

För just den här frågeställningen behöver du bara titta från 1.30 min till 7 min, men han tittar närmare på flera andra intressanta frågor, så se gärna hela klippet

Bör vi vaccinera barn mot covid-19?

Att vi nu vaccinerar barn går emot allt jag känner till om risker, barns immunsystem och detta nya coronavirus. Riskerna med vaccin kan vara större för barn eftersom deras immunförsvar är outvecklat och reagerar på ett annat sätt än vuxnas (se tidigare inlägg här https://4health.se/lakarna-att-vaccinera-barn-ar-mot-vetenskap-och-beprovad-erfarenhet-och-om-vaccination-i-allmanhet). Studier på vuxna av vaccin är alltså ofta inte applicerbara på barn. Riskerna för barn att vaccineras mot covid-19 är väsentligt större än riskerna att dö eller få allvarliga skador av sjukdomen (läs bl.a. här: https://4health.se/aven-internationell-kritik-mot-vaccination-av-barn-risken-betydligt-hogre-an-nyttan och här https://4health.se/bra-lankar-till-faktablad-stod-mm-covid-och-vaccin). Det är bl.a. betydligt högre risk för barn att få hjärtmuskelinflammation av vaccinet än att hamna på sjukhus av sjukdomen covid-19.

Mannen som uppfann tekniken med mRNA, Robert W Malone, är ytterst tydlig med att barn absolut inte bör vaccineras med mRNA-vaccin. Robert W Malone är utbildad immunolog och virolog. Se hans 4 minuters tal här nedan.

Om du är tveksam till att ditt eller andras barn vaccineras och behöver stöd och forum för att diskutera detta så finns det Vi Tillsammans-grupper runt om i Sverige som du kan ansluta dig till.

Avslutningsvis

Avslutningsvis vill jag åter betona att vi behöver en bättre dialog kring Sveriges Covid-19- och vaccinationsstrategi.

Tittar vi på statistiken kan vi se att länder med en väldigt hög vaccinationsgrad klarar sig sämre än länder där man använder sig av andra strategier än vaccination.

Vi behöver få lov att diskutera och debattera de här frågorna. Vi behöver få fakta presenterat på ett vetenskapligt och tydligt sätt från makthavare och myndigheter.

Och jag hoppas att du som läser detta är villig att se andra personers perspektiv, och verkligen försöker förstå andras information, åsikter och rädslor. Vi behöver som sagt en bättre och mer respektfull dialog även på individnivå.

ÅRETS populäraste 2021! Läkaren om pandemin, restriktionerna och vaccinationer; Jod; Lymfsystemet; Världens brott mot lagar och demokrati; Kinesiologi; Käken och mycket annat

30 december, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se Leave a Comment

Blogginlägg 2021

Här är de inlägg som publicerats under året och som varit mest lästa/besökta. Längre ner i inlägget hittar du även populäraste inlägg från alla tider, mest lyssnade podcastavsnitt, samt lite om vad du får år 2022 🤗

Mest besökta inlägg är också en podcast – min intervju med Hanna Åsberg, läkaren som inte är rädd för att diskutera allt kring pandemin, restriktionerna och vaccinationer
https://4health.se/295-lakaren-hanna-asberg-vaccin-covid-19-bota-sverige-allt-du-bor-veta-om-viruset-pandemin
Professorn förklarar världens nu pågående brott mot lagar, avtal och demokrati
https://4health.se/professorn-forklarar-varldens-nu-pagaende-brott-mot-lagar-avtal-och-demokrati
Vi behöver mer jod
https://4health.se/vi-behover-mer-jod
Problemen med vaccinationsbevis för vår demokrati
https://4health.se/vaccinationsbevis-strider-mot-grundlagen
Anna Hallén om att äta för lymfa, lever, vikt och hormoner
https://4health.se/276-anna-hallen-act-alp-att-ata-for-lymfa-lever-vikt-och-hormoner
Kinesiologi mm förklarat. Förstå din kropp mha nervsystemet. Med Ulf Kilman
https://4health.se/288-ulf-kilman-kinesiologi-forklarat-sa-kan-du-uppna-halsa-genom-att-kommunicera-med-kroppens-nervsystem
Dr David Brownstein – JOD, sköldkörteln, cancer och covid-19
https://4health.se/284-dr-david-brownstein-jod-skoldkorteln-cancer-och-covid-19
Och så mina kommentarer angående Ulf Kilman
https://4health.se/angaende-ulf-kilman
Din käke!
https://4health.se/296-kaken-sa-far-du-ordning-pa-kroppen-via-kaken-med-tone-lyche
Läkarnas brev till våra myndigheter om pandemin och vaccinationerna
https://4health.se/lakarnas-brev-till-vara-myndigheter-om-pandemin

Årets mest lästa

Trots att de skrevs för längesen finns det många inlägg som alltid toppar listan, år efter år. Så även detta år 😍

Om magsyra och hur du kan testa själv från 2018
https://4health.se/har-du-for-lite-magsyra-testa-sa-har
Min intervju med läkaren Hanna Åsberg från i år, 2021, kvalar även in på denna lista
https://4health.se/295-lakaren-hanna-asberg-vaccin-covid-19-bota-sverige-allt-du-bor-veta-om-viruset-pandemin
Naturligt mot fotsvamp och nagelsvamp från 2020
https://4health.se/naturliga-metoder-mot-fotsvamp-och-nagelsvamp
Talet av professorn om det allvarliga demokratiska problem vi står inför just här och nu
https://4health.se/professorn-forklarar-varldens-nu-pagaende-brott-mot-lagar-avtal-och-demokrati
Om hur du höjer ditt serotonin på naturlig väg från 2017
https://4health.se/sa-hojer-du-serotonin-naturligt-del-1
Vi behöver mer jod från 2021
https://4health.se/vi-behover-mer-jod
Den gamla serien inlägg om candida från 2013
https://4health.se/har-du-overvaxt-av-candida-del-3-hur-botar-man
(börjar här: https://4health.se/har-du-overvaxt-av-candida-del-1-vad-ar-candida)
Om hur man sparar färska grönsaker från 2015
https://4health.se/tips-sa-har-enkelt-forvaller-du-gronsaker-och-sparar-dem-diy
Tandblekning med gurkmeja från 2017
https://4health.se/tandblekning-med-gurkmeja
Hur du räddar majonnäs 🙂 från 2012
https://4health.se/radda-majonnas
Den gamla serien om stress och utmattning från 2012 (Även om man i nuläget vet mer om att det är en störning av HPA-axeln, så gäller många av tipsen fortfarande, 10 år senare
https://4health.se/binjureutmattning-–-stressens-foljdsjukdom-del-5-hur-botar-man-binjureutmattning
(börjar här: https://4health.se/binjureutmattning-–-om-stressens-foljdsjukdomar-del-1-symtom-och-stressorer)
Gråa hår från 2014
https://4health.se/graa-har-ar-inte-ett-tecken-pa-alder-utan-pa-fel-kost

Missa inte heller denna summering för tidigare år där ytterligare några väldigt populära och tidlösa blogginlägg kvalade in:
2018: https://4health.se/arets-popularaste-2018-om-magsyra-postural-traning-stoppa-aldrande-somna-pa-2-minuter-egen-hostmedicin-mm
2019: https://4health.se/arets-popularaste-2019-om-sellerijuice-spannmal-hofter-morley
2020: https://4health.se/arets-popularaste-2020-om-plandemic-cytokinstormar-detox-fotsvamp-hur-du-undviker-covid-19-och-vad-du-gor-om-du-far-det-graves-och-hjarnhalsa-langtidsfasta-torskleverolja-vulverine-och-mycket

Podcasts

När det gäller nedladdningar av podcasten från iTunes etc. så var mest nedladdat under 2021:

295 med läkaren Hanna Åsberg om covid-19, restriktioner och vaccin
291 med Clint Ober om Jordning (och 291b engelsk version)
284 med Dr David Brownstein om Jod (och 284b engelsk version)
288 med Ulf Kilman om Kinesiologi och nervsystemet
276 med Anna Hallén om ACT ALP och att äta för lymfa, lever, vikt och hormoner

Ett avsnitt som inte hann kvala in i summeringen av 2020, men som lyssnats mycket på 2021 är avsnitt 272 om att bekämpa CANCER – en resa från stadium-IV-cancer

De mest nedladdade podcastavsnitten genom alla tider, dvs sedan jag startade podcasten 2014 är

86: Mia Lundin – Hormonkaos, förklimakteriet och klimakteriet
119: Anders Lönedal – Lymfa, anledningen till att du kan andas dig smal och frisk. Och att du kan vara överviktig utan att vara fet
120: Anders Lönedal – Verktygen och övningarna för att få igång lymfsystemet, förbättra andningen, bli av med ödem, övervikt och åderbråck
176: Markus Greus – Postural träning. Smärtfri och rörlig från dag 1
94: Mia Lundin – Är det hypotyreos eller binjureutmattning?

Visste du förresten att podcasten 4Health med Anna Sparre laddats ner långt över 5 miljoner gånger?
Samtliga avsnitt hittar du i din podcastapp i din telefon, via iTunes eller här på 4health via kategorin podcast https://4health.se/category/podcast Du kan också se en beskrivning av alla avsnitt i podcastregistret https://4health.se/podcastregister

Böcker

Missa inte heller mina fem e-böcker baserade på de 200 första podcastavsnitten. Mest nedladdad är Kraften i Naturlig Kost. Ladda ner böckerna här: https://4health.se/bocker

Framöver

Gott nytt till dig! 💕 Tack för att just du lyssnar på podden och hjälper till genom att dela podden till dina vänner, på Facebook osv. Och ett stort tack till dig som lämnat recensioner!

I nästa podcastavsnitt, 298, sammanfattar jag super-hälsotips och biohacks från året som gått. Lyssna lyssna! 🎶 👂

Podcaståret 2022 börjar starkt bl.a. med Sveriges hälsopionjär Dr Sanna Ehdin, en hel serie podcastavsnitt med en läkare i traditionell kinesisk medicin, ett avsnitt om hur du kan självreglera ditt nervsystem och mycket annat! Det kommer också ett avsnitt om mögel och mögeltoxiner med en av världens bästa inom ämnet och jag kommer att göra ett ”BÖRJA HÄR”-avsnitt med lite grunder samt hänvisningar till vilka avsnitt som är bra att lyssna på först – för den som är ny med att lyssna på podcasten.

14-20% är emot passen + om ljusglimtar i utvecklingen, valet 2022 mm

26 december, 2021 av Anna Sparre @ 4health.se 17 Comments

14% av svenskarna är emot passen enligt SVT:s Novus-undersökning. 20% av personer upp till 49 år. Kommer du ihåg vad Dr Julie Ponesse sa om att vi når tipping point på över 10%? (se här: https://4health.se/professorn-forklarar-varldens-nu-pagaende-brott-mot-lagar-avtal-och-demokrati)

Är du en av dessa 14-20% behöver du alltså göra din röst hörd om du vill ha en förändring. “Be loud” som hon säger. Att passen, dvs vaccinationsbevis, är ett hot mot demokratin, kan du läsa mer om i tidigare inlägg https://4health.se/?s=vaccinationsbevis , och det handlar alltså inte om huruvida vaccinet i sig är bra eller dåligt, utan om själva vaccinpassen. Är du av en annan åsikt så välkomnar jag det. Var nyfiken och våga se varandras perspektiv.

Se filmklippet på 2 minuter här:

☝️2 minuter från SVT om den nya Novusundersökningen, demonstrationer mm

Ljusglimtar

Att SVT nu äntligen går ut med nyheter om demonstrationerna i världen och Sverige, är en sann ljusglimt. Utan att sätta foliehattstämpel på det dessutom. Media har varit mycket ensidiga och brustit enormt i att rapportera om vad som hänt i världen under hösten. Bl.a. har de massiva demonstrationer som skett världen runt knappt fått synas, och inte heller den oroande utvecklingen i många länder (Läs mer: https://4health.se/utvecklingen-i-varlden-just-nu)

Jag såg ovan klipp på SVT just som jag hade lagt ut mitt inlägg på Instagram. Ett tecken? 🤗 Som jag sa vid vintersolståndet – nu ljusnar det!

En annan ljusglimt: kommunala verksamheter som bibliotek och badhus får inte kräva vaccinationsbevis.
Landskrona stad har utrett möjligheten att stoppa ovaccinerade personer från att besöka kommunala verksamheter som bibliotek eller badhus – men fått nej.

Vad är det för fel på vaccinationsbevis?

Jag har tagit upp frågan i flera tidigare inlägg, bl.a. här https://4health.se/vaccinationsbevis-strider-mot-grundlagen och här: https://4health.se/veckans-diskrimineringar-kommande-demonstrationer-for-frihet-mot-diskriminerande-vaccinationsbevis

Många läkare, och även forskare inom mänskliga rättigheter och statsvetenskap, har skrivit debattartiklar om allvarliga problem med vaccinationsbevis. Läs en av de senaste artiklarna längst ner i detta inlägg, där 18 forskare och läkare skriver om varför vaccinpassen för oss mot kontrollsamhället, och att vi måste starta en debatt om inskränkningarna av våra rättigheter.

Politik och valet

Det enda politiska parti jag känner till som är officiellt emot vaccinationsbevis (och för fria hälsoval) är Enhet. Ett än så länge väldigt litet parti, men de lär växa i nästa val med tanke på vad som hänt i samhället sedan sist. Detta skriver jag utan att ta ställning till deras politik i övrigt. Men det skulle vara intressant att se vad som händer om man smäller in 10-20% av rösterna i dem (med tanke på Novus-undersökningen ovan) och då får in dem i riksdagen – med besked. Jag menar miljöpartiet hade 286 tusen röster i förra valet, Feministiskt Initiativ hade 29,7 tusen. I grupper mot vaccinationspass på Facebook hittar man över 20 tusen röstberättigade personer bara i en enda grupp. (mer valsiffror här)

För mig framstår det som att den horisontella vänster-höger-skalan nästan spelat ut sin roll, de flesta partier ligger ändå runt mitten. En ny (eller gammal om man menar att det är den sk GAL-TAN-skalan) vertikal skala är viktigare, där det handlar om saker som kontroll eller frihet och demokrati. För mig personligen är denna överordnad de andra politiska frågorna.

Har du några tankar kring det här med valet och politiken? Och känner du till fler partier som tar tydlig ställning i frågan om vaccinationspass?

Uppdatering: Enligt kommentarer nedan samt partiets egen hemsida tar även Medborgerlig Samling ställning mot vaccinationsbevis. Ett något större parti än Enhet.

18 forskare och läkare: Vaccinpassen för oss mot kontrollsamhället – Avskaffa dem och starta en debatt om inskränkningarna av våra rättigheter

18 läkare och forskare/doktorer inom mänskliga rättigheter och statsvetenskap uppmanar till avskaffandet av vaccinationsbevisen. Så här skriver de i en debattartikel publicerad i Aftonbladet:

I Österrike stoppas nu medborgare av svartklädda, beväpnade polispatruller för att deras digitala vaccinpass ska kunna kontrolleras. De ovaccinerade beläggs med riktad ”lockdown” och beskylls för ”ett oerhört mänskligt lidande”.
De styrande i landet vill från nästa år göra covid-vaccination obligatorisk. Ett lagförslag har lagts fram om att bötfälla eller fängsla de som vägrar, åtgärder som naturligtvis på ett flagrant sätt strider mot den europeiska rättsordningen.
Polariseringen är markant och tongångarna börjar bli bekymmersamma.
Brittiska The Independent ger utrymme för åsikten att ”vaccinmotståndarna” lär behöva genomgå någon form av avradikaliserande omskolning eller avprogrammering, i likhet med terrorister eller medlemmar i destruktiva sekter.
Andrew Neil, ordförande för The Spectator efterfrågar systematiska bestraffningsåtgärder riktade mot ”vaccinvägrarna”. Hemma i Sverige skriver Carsten Jensen i DN att de ovaccinerades ”asociala beteenden måste få konsekvenser.” Exemplen flödar över.
Det finns i den här atmosfären ett begränsat utrymme för rationell och saklig diskussion.
Den förda politiken berättigas ständigt med en närmast from hänvisning till den oemotsägliga vetenskapen men förvånansvärt ofta utan att vi får några sakliga argument.
Ett verkligt öppet samhälle hade i det här läget organiserat en ordentlig offentlig debatt mellan berörda experter, allmänhet och beslutsfattare på olika nivåer, med journalister som ingående utforskade alla sidor av saken, som noga granskade alla relevanta studier av vaccinernas och övriga åtgärders förhållande mellan risk och nytta.
Viktigast av allt: ett öppet samhälle hade noga övervägt konsekvenserna för demokratin och de medborgerliga rättigheterna av den utveckling vi ser.
Men det är just den här kritiska och vetenskapligt förankrade diskussionen som fått stå tillbaka under de sista åren.
Medierna ställer få frågor som är kritiska till narrativet.
Googles algoritmer används enligt en undersökning av australiensiska forskare för att dölja oönskade data kopplade till covid och socialmediejättar som Twitter censurerar aktivt skeptiska perspektiv i frågan, även om de kommer från redaktörerna på British Medical Journal.
Samtidigt ser vi på många håll hur den förda politiken och de vidtagna åtgärderna genomdrivs med minimal hänsyn till kontrollinstanser eller vetenskaplig debatt.
I Sverige introduceras nu helt plötsligt vaccinationsbevisen utan att Statens medicinsk-etiska råd ens konsulteras. Åtgärderna har en mycket tunn koppling till forskningsläget, och exakt vad de grundar sig på är oklart.
I Sverige är antalet döda med covid nu nämligen lågt. Det är i Sverige få som blir allvarligt sjuka, och iva-beläggningen är normal. Och totaldödligheten för 2021 ser enligt SCB:s data ut att hamna under genomsnittet för de senaste tio åren.
Ändå införs nu plötsligt en av de mest extrema åtgärder man kan tänka sig. En övervaknings- och kontrollstruktur som riskerar att få oöverskådliga konsekvenser för hur hela vårt samhälle fungerar och vad det innebär att vara medborgare. Det är inte proportionerligt.
Särskilt inte då data nu tydligt visar att även fullvaccinerade står för en väsentlig andel av smittspridningen, och statistik från Norge och Danmark tyder på att det är fler smittade per capita bland de vaccinerade i fråga om den nya varianten.
Den här utvecklingen är också att vänta i en population med mycket hög vaccinationstäckning eftersom de virusvarianter som faktiskt kan kringgå vaccinen då starkt kommer att befrämjas. Det gör också att vaccinen vid överanvändning snabbt tappar skyddseffekt för de mest utsatta.
Lösningsförslag som inte tar hänsyn till det här är inte bara ineffektiva, utan klart vårdslösa, och detta oavsett åtgärdernas lagstridighet.
Debatten drivs uppenbarligen inte av kritiskt tänkande och förnuftiga överväganden, utan snarare av rädsla, av en vilja hos beslutsfattare att visa sig handlingskraftiga och inte minst av mediernas och marknadsföringens enorma inflytande.
Det här är en mycket farlig utveckling och vi behöver prata om vilken roll vinstincitament och ekonomiska maktförhållanden har spelat i den här situationen.
Vi behöver ställa kritiska frågor om hur marknadsföringen av dessa kontroversiella vacciner har påverkat beslutsfattare. Och vi måste diskutera de omfattande strukturella problem med jävssituationer och ren bedräglighet som faktiskt präglar läkemedelsforskningen, något som 2015 framhölls av The Lancets chefredaktör.
Att stater och samhällen blir mer auktoritära i vad man uppfattar som nödsituationer är välkänt. Vi vet också att det är mycket svårt att senare göra sig av med de kontrollmekanismer som då upprättas.
Grundläggande fri- och rättigheter är inte bara för syns skull, de har syftet att skydda samhället från de farliga tendenser som ligger i allt myndighetsutövande. Om vi ignorerar dessa skyddsnät i en uppjagad situation riskerar dessa tendenser snabbt att slå ut i full blom.
Om någon för fem år sedan hade påstått att man inom en snar framtid skulle tvingas ta en spruta och visa sina papper för att få lov att gå på bio hade man trott att han var vansinnig. Men i dag ses det här som mer eller mindre naturligt.
Vad för slags samhälle kommer vi att ha om ytterligare fem år? Vad för slags samhälle vill vi ha?
För när de digitala vaccinpassen väl har rotat sig kommer de inte att försvinna av sig själva. Lättscannade digitala id-handlingar är alldeles för användbara.
De har tusen olika tillämpningsområden, och många av dem är uppenbart farliga. Här riskerar vi att på allvar så fröet till ett kontrollsamhälle.
Vaccinpassen är varken en proportionerlig eller lämplig åtgärd för sitt tänkta ändamål. De ligger i konflikt med grundläggande rättsliga principer och medför många allvarliga risker.
Vi förordar därför att de omedelbart avskaffas, och att en verkligt öppen och vetenskapligt grundad debatt om coronaåtgärderna och deras konsekvenser inleds.
Johan Eddebo, fil.dr, forskare inom digitalisering och mänskliga rättigheter
Margareta Andersson, specialist i allmänmedicin
Axel Berglund, jurist och fil kand i statsvetenskap
Sture Blomberg, specialist i anestesi och intensivvård; docent
Magnus Burling, specialist i allmänmedicin
Fredrik Elwinger, civilingenjör och doktor i fysikalisk kemi
Ragnar Hultborn, specialist i onkologi; professor emeritus
Bo Jonsson, med.dr, specialist i allmänpsykiatri
Anne Liljedahl, specialist i allmänmedicin och akutsjukvård
Nils Littorin, leg läkare; doktor i klinisk mikrobiologi
Carina Ljungfelt, specialist i allmänmedicin
Christina Malm, specialist i allmänmedicin
Ludmilla Morozova-Roche, professor i medicinsk biofysik
Erik Neander, ST-läkare, allmänmedicin
Lilian Weiss, specialist i allmänkirurgi; docent
Marcel Westerlund, psykiater och rättspsykiater
Anna Ybo, specialist i klinisk patologi, rättsläkare
Hans Zingmark, specialist i intern- och lungmedicin

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/novus-undersokning-visar-sa-manga-svenskar-ar-helt-emot-krav-pa-vaccinationsbevis

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/forslaget-utrett-far-inte-porta-ovaccinerade-fran-biblioteken

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/7d4Pd8/vaccinpassen-for-oss-mot-kontrollsamhallet

Skip links

Main navigation