Nyheter

Grönkål kan i stort sett alla odla – det funkar i en låda eller hink på balkongen. Men lättast är det att så frön i jorden. Även om du helst ska så på vår/försommar, så går det fortfarande att få grönkål om du stoppar ner frön nu på sommaren.

Grönkålen sköter sig nästan själv och kan stå över vintern och alltså hålla hela året. Dessutom ger varje planta mycket skörd. Men det man måste tänka på när det gäller alla sorters kål är alla djur och insekter som också älskar denna godbit.

Kållarverna är nog värst. Mina bästa tips är att vara snabb att plocka mördarsniglar när plantorna är små, annars mejas de ner i rasande fart. Och för kållarverna gäller det att upptäcka redan när kålfjärilen lagt sina ägg, och plocka bort dem innan de hunnit kläckas till larver. Äggen ligger på undersidan av bladen i små gula samlingar. Så håll utkik!

Det man ska veta är att kållarverna också kommer i två omgångar, en gång tidigt på sommaren och en gång i slutet på sommaren. Oftast kommer nämligen två generationer kålfjärilar under ett år. Första generationen har övervintrat som puppor och blir till fjäril på våren. Dessa lägger ägg som blir fjärilar i juli. Andra generationen lägger ägg i slutet av sommaren. Antingen kläcks de då eller så kan pupporna ligga i vila under hela vinter för att kläckas till våren.

I år hoppas jag hålla kållarverna borta med spetsgardiner från Ikea 🙂 So far, so good….

Jag satte första nätet/ gardinen på en av grönkålsodlingarna så fort de små plantorna började gro. Men det är en lärdom att inte göra riktigt så tidigt nästa år. För under denna gardin kläcktes en massa mördarsniglar som hann äta upp en stor del av odlingen när jag var på resande fot några dagar. Antagligen låg det snigelägg i jorden där jag hade sått.

På de övriga odlingarna var jag däremot lite sen. Jag hann redan hitta och ta bort ägg från kålfjäril innan jag satte på näten. Så nu hoppas jag att jag fått bort alla ägg därifrån så att det inte blir en kållarvsfest där inne 🙂

Men än så länge så måste jag säga att näten de senaste veckorna hållit borta både larver och sniglar, och min grönkål som jag nu börjat skörda av får stå i fred (peppar peppar…)

Fler odlingstips på saker du enkelt odlar både ute och inne i avsnitt 136 av podden https://4health.se/136-johannes-watterback-odla-din-egen-mat

Ashwaganda har i tusentals år använts för sina lugnande och stärkande egenskaper. Nu finns flera forskningsstudier som visar verkningsmekanismerna som framför allt är att den påverkar kroppens stressrepons, inklusive minskar kortisolnivåerna. I en ny studie har man kunnat se att personer under stress som fått tillskott av örten behållit sin vikt bättre än de som fick placebo.

Kortisol är egentligen ett fantastiskt hormon som fått dåligt rykte. Hormonet är ett stresshormon och har förmågan att skydda kroppen mot stress. Faktum är att vi inte överlever utan kortisol eftersom vi då inte ens klarar mindre stressorer, bland annat eftersom det är en viktig nyckel för att reglera blodsockret som måste hållas inom ett snävt intervall.

Vill du läsa mer om kortisol, binjurarna och trötta binjurar finns en populär serie inlägg här på 4Health: https://4health.se/binjureutmattning-%E2%80%93-om-stressens-foljdsjukdomar-del-1-symtom-och-stressorer Rekommenderar också att lyssna på avsnitt 4 av podden och också bl.a. avsnitt 91 och 94 på temat stress, utmattning och binjurar.

Problemet är alltså inte kortisolet utan att många av oss idag går runt med ett ständigt stresspåslag. Så fungerade knappast vår vardag på savannen, utan vi jagade djur eller blev jagade själva då och då, och efteråt hade vi gott om tid till att komma ner i varv igen. Som bekant har vi fortfarande samma kropp och samma hjärna som vi hade på stenåldern. När vi då idag är ständigt är uppkopplade, vill hinna så mycket som möjligt eller tränar för hårt, jobbar vårt system för stressrespons på övertid.

Högt kortisol i längden negativt

Efter en lång period av stress med höga kortisolnivåer blir istället effekterna av kortisolet som skyddar oss på kort sikt, i det långa loppet skadliga för oss. Det finns mängder av dokumenterade negativa effekter men här koncentrerar vi oss på anledningen till att det ökar fettinlagringen. Vid höga kortisolnivåer producerar levern ökade mängder glukos (vilket höjer blodsockret) och fett frisätts ur fettdepåerna. Det kanske låter bra att fett frisätts men faktum är att samtidigt orsakar kortisolet att kroppens celler blir sämre på att använda glukos som bränsle. Eftersom levern samtidigt pumpar ut glukos kommer bukspottkörteln svara med att utsöndra insulin. Men när kortisolet är högt är insulinet inte effektivt på att få muskel- och fettceller att ta upp glukoset, stresshormonet har nämligen gjort att färre receptorer för insulin finns på cellernas yta. Och inte bara det, höga nivåer av kortisol kommer också att göra att insulin får svårare att binda till sina receptorer.

Slutresultatet är en insulinresistens med höga blodsockernivåer som följd. Höga kortisolnivåer under lång tid kan alltså försvåra fettförbränning och öka fettinlagring i cellerna. Plus alla andra negativa effekter av insulinresistens.

Ändra livsstilen – nummer ett

Först och främst är det bra att påminna om att det allra viktigaste för att normalisera hormonnivåer är att förändra din livsstil så att du upplever mindre stress. Långvarig stress är en faktor för i princip ALL ohälsa, så se till att du får den återhämtning du behöver! Kom ihåg att stress inte bara orsakas av en fullpackad kalender utan det kan vara allt möjligt inklusive:

–               Sjukdom psykisk eller fysisk

–               Hård träning eller diet

–               Personliga problem i nära relationer

–               Sömnsvårigheter

–               För lite salt. Äter du en kost med mycket oprocessad mat kan det vara så att du inte får i dig tillräckligt med natrium. Det här får binjurarna att trigga en stressrespons för att bibehålla natriumbalansen. Testa att hälla en halv tesked salt i ett stort vattenglas på morgonen och drick. Gör det skillnad på hur du mår kanske du äter för lite salt till vardags.

Adaptogener vid tillfällig stress

Om du har en tillfälligt stressig period, eller har stressat för mycket under lång tid och behöver komma tillbaka, kan det ändå vara bra att veta att vid sidan av en livsstilsförändring finns det tillskott som kan hjälpa.  Ashwaganda är en adaptogen ört som använts länge inom ayurveda för sina lugnande och stärkande egenskaper. Här är ett par av effekterna av örten som den moderna forskningen kunnat bekräfta:

–      Ashawaganda kan binda till GABA-A och GABA-B receptorer och har därför visat sig har effekter vid insomningssvårigheter.

–      Personer som fick ashwaganda i en annan studie rapporterade minskad stress och det kunde dessutom bekräftas med att de också hade minskade nivåer av kortisol i blodet.

Ashwagandha för viktkontroll

En ny studie med ashwaganda har dessutom visat att den genom att minska kortisol under stressiga perioder också gör att vi bibehåller kroppsvikten. Som du kanske minns från inledningen är det annars en utmaning under stress, då insulin och blodsocker är högt.

52 personer slumpades i en placebo-kontrollerad, randomiserad, dubbelblind studie till behandling med 300 mg ashwaganda per dag eller placebo. Alla som deltog var mitt i en period av stress på jobbet. Forskarna ville bland annat mäta hur deltagarna upplevde sin stress, kortisol i serum, vikt och BMI. Efter 8 veckor kunde de konstatera att de som fått ashwaganda hade signifikanta skillnader på alla mätpunkter. Slutsatsen forskarna presenterar är därför att ashwaganda har potential för att kunna användas under stressiga perioder för att kontrollera kroppsvikten.

MEN tänk på att inte använda adaptogener utan att se över stressorerna. Tar din kropp stryk av stress så måste du komma åt orsaken. Det finns inga genvägar. Däremot kan Ashwaganda och andra adaptogener användas undertiden du arbetar med stressen. Eller i korta perioder av stress.

Är du nyfiken på att veta mer om vad adaptogener är, läs det här inlägget: https://4health.se/adaptogener-orter-som-hjalper-dig-sta-emot-psykisk-och-fysisk-stress

Ashwagandha heter på fackspråk Withania somnifera, och kallas även Indian ginseng. Det tillhör släktet potatisväxter (Solanaceae) och ser ut som physalis ungefär (som förresten också tillhör potatisväxterna) eller en liten cocktailtomat. Men du som äter autoimmun kost (AIP) ska alltså veta att det är en potatisväxt, så kallad nattskatteväxt.

Inlägg i samarbete med Katarina Hagberg

Källor:

http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/2156587216641830

Medical Physiology, Rhoades & Tanner, 2003, Lippincott Williams & Wilkins